Användning av GPS-navigatorns mätar- och loggdata

Mätarskärmen på GPS-navigatorn erbjuder vandraren många nyttiga data. Mätarskärmen kan anpassas för dina egna behov genom att välja sådan information som du har intresse av. Den vanligaste informationen som intresserar vandrare är del- och hela sträckan, höjd över havsytan, klockslag samt solens upp- och nedgångstid. Även medelhastigheten kan vara nyttig, men man bör dock observera, att apparaterna visar både den medelhastighet då man är i rörelse inklusive pauser samt den medelhastighet då pauserna inte är inberäknade. Med den senare som grund kan man pålitligare uppskatta hur lång tid de går åt för t.ex. dagens återstående sträcka under en vandring, men då bör apparaten stängas under pauserna. Även navigeringsfunktionen kan visa den tid när man kommer att anlända till den valda platsen.

Trevlig tilläggsinformation för vandraren är bl.a. höjdprofil, där man kan se var man under färden haft uppförs- och nedförsbacke, samt maximalhastighet, som visar t.ex. hur fort det gick undan i nedförsbacken.

Sparade ruttpunkter

De ruttpunkter som sparats under turen ger noggrann information för till exempel en färdberättelse. I ruttpunktens data ingår en symbol, namn och positionsinformation dessutom höjd över havsytan och klockslag. Beroende på apparat kan det dessutom vara möjligt att spara anteckningar om ruttpunkten, men besvärligheten att skriva kan göra att man inte vill använda denna funktion.

Spårlogg

En av den nyttigaste datan som sparats i GPS-navigatorn är spårloggen. Oberoende av modell har man sämre möjligheter att granska spårloggen i navigatorn än om man matat in informationen i en dator. Uppgifter om sparad spårlogg som kan ses i själva navigatorn är bl.a. tillryggalagd sträcka samt det sparade spåret på kartbasen. Det finns skillnader mellan det inmatade spåret i datorn och det spår som navigatorn automatiskt tar fram. Det inmatade spåret innehåller i allmänhet mindre information än den spårlogg som navgatorn automatiskt tar fram. Det antal ruttpunkter som användaren sparat är i allmänhet färre och till exempel kan klockslagen saknas helt och hållet, vilket är förargligt med tanke på nyttjande i fortsättningen. Under långa turer är det enda sättet att få spårlogg för hela sträckan sparad genom att manuelt mata in ruttpunkter, eftersom den automatiskt skapade spårloggen omfattar bara slutet av turen då minnet blivit fullt (spåret från turens början töms). Den uppvisade informationen om spårloggen kan skilja mellan olika apparattyper eller den kan saknas helt och hållet.

Klockslagen i spårloggen

Med hjälp spårloggen som laddat ned klockslag kan man se efter till exempel, vilken tid man startade vandringen under olika dagar och vilken tid man slog läger. Ur spårloggen framgår också de tillryggalagda dagsetapperna och i vissa apparater är den noggrannare än den information som trippmätaren ger. Skillnaden är dock, att spårloggen visar s.k. kartkilometrar och i trippmätarens tal ingår alla kurvor man gått eller dvs. det s.k. terrängtillägget.

En intressant tillämpning för att utnyttja spårloggen är bestämning av fotografiernas position, som grundar sig på att spårloggens och fotografiets tidpunkter jämförs med varandra. Detta lyckas naturligtvis bara om kamerans klocka visar tillräckligt exakt tid. På Internet finns gratisprogram, som kan avläsa och ta in GPS-navigatorns data och tillägger positionsdata till fotografiernas metadata. Naturligtvis är det möjligt att göra detsamma manuellt, men förmodligen är det mer arbetsamt, ifall det inte bara är fråga om någon enstaka bild, som man vill bestämma positionen på.