En hängmatta är ett utmärkt alternativ till ett tält på trädbevuxna områden.
Det är i allmänhet lättare att hitta två lämpliga träd att fästa en hängmatta vid än en tillräckligt jämn plats för ett tält. I hängmattan kommer du inte att besväras av kottar eller trädrötter, och fuktig mark, sorkar och andra kryp kan inte heller ställa till förtret. Sommarnätter är det mycket skönt att sova i en hängmatta under bar himmel och se på stjärnorna. Med rätt slags utrustning fungerar hängmattan bra också under regniga höstnätter och kalla vinternätter. Kom dock ihåg att det på trädfattiga fjällområden är riskfyllt att ha med sig bara en hängmatta.
Om det på ett naturskyddsområde är tillåtet att slå läger och tälta endast på ställen anvisade för ändamålet, gäller bestämmelsen också för trädtält, övernattning i hängmatta eller i sovsäck på bara ett liggunderlag. Däremot är en tillfällig middagsvila i hängmatta och sovsäck tillåten på alla naturskyddsområden där man fritt får röra sig.
Bekvämt i hängmattan
Många tror att det är obekvämt att sova i en hängmatta. Ett allmänt misstag är att man lägger sig i hängmattan i riktning med mittlinjen, så att fötterna hamnar högt upp och ryggen kröks. Genom att lägga sig något diagonalt från mittlinjen uppnår man en mycket rakare och mer ergonomisk ställning i hängmattan. Om man hänger upp mattan för åtspänt eller för löst, kan detta orsaka tryck mot knävecket och axlarna. Hängmattan är lämpligt spänd då linorna är i 30 graders vinkel. Du hittar en bekväm ställning i hängmattan genom att pröva dig fram.
Även hängmattans storlek är av betydelse: ju större, desto bekvämare. En bra regel är att hängmattan ska vara minst en meter längre än användaren. Den vanligaste längden på hängmattor är cirka 3–3,5 meter. En bred matta är också bekvämare än en smal, men bredden har mindre betydelse än längden.
Upphängning
Man kan hänga upp hängmattan på flera olika sätt. Det enklaste sättet är en dubbelvikt lina som slås runt trädet och träs tillbaka genom sig själv. Det finns ofta några knutar på linan och med hjälp av krokar i dessa knopar kan man justera en lämplig vinkel för mattan. En bar lina lämnar snabbt otrevliga märken på trädet. Ansvarsfulla friluftsmänniskor använder trädvänliga, skyddade linor eller trädskydd, som fästs i ändan av linorna. Trädskydden är i allmänhet en tum (ca. 2,5 cm) breda remmar, i vars bägge ändar det finns en ögla. Dessa lämnar inga spår på träden.
Linorna eller remmarna kan fästas i hängmattan exempelvis med stålkrokar eller med för klättring avsedda karbinhakar.
Hängmattan hängs upp på ungefär sitthöjd. Hur högt linorna fästs på trädstammen beror på avståndet mellan träden. Om avståndet är för stort, är det svårt att fästa linorna tillräckligt högt. Det rätta avståndet får du lättast genom att räkna steg. Det bästa avståndet mellan träden är 4–6 steg beroende på hängmattan och din steglängd. Innan du hänger upp mattan lönar det sig att kolla omgivningen och i vilket skick trädet är. Ett murket träd eller en död trädgren ovanför hängmattan kan vid hård vind vålla otäcka skador.
Skydd mot omgivningen
Eftersom man hänger i luften i hängmattan, är det viktigt att skydda sig mot blåst och kyla som tränger på underifrån. Vanligtvis räcker inte sovsäcken som skydd, för dess innehåll pressas ihop under ryggen och dess isolationsförmåga försämras. I en hängmatta kan vinden kännas kall mot ryggen redan då temperaturen är lite under 20 plusgrader. Ett säkert alternativ för i synnerhet nybörjare är ett cellplastunderlag eller en luftmadrass. Ett mera avancerat alternativ är ett undertäcke. Undertäcket är som en andra sovsäck, som hängs under hängmattan.
Med en tarp kan man skydda sig mot vind och regn. De vanligaste modellerna är fyr- eller sexkantiga. De vintertarpar som tagits fram för hängmattor har överlopps flikar i ändarna som kan användas som dörrar. Så här kan man skydda sig ännu bättre mot vind och regn.
På sommaren kan man hålla myggor på avstånd med ett myggnät fäst i hängmattan eller ett myggnät som träs runt hela hängmattan.