UKK-leden, Hautajärvi (Oulanka)-Hanhikangas (Kelloselkä) 75 km/riktning

Ett myrlandskap på hösten, i bakgrunden skog och himmel med moln.

UKK-leden, Hautajärvi (Oulanka)-Hanhikangas (Kelloselkä) 75 km/riktning

Under den snöfria tiden, vandringstid 5–7 dagar
Krävande led på grund av längden och stigarna som ställvis är i dåligt skick

Etapp på UKK-leden som går genom de gamla skogarna i Sallatunturiområdet

Startpunkt
Adress: Hautajärvi, Karhunkierros naturum, Hautajärventie 414, 98995 Hautajärvi
Koordinater: WGS84 66° 31.1398', 29° 03.2735'
ETRS-TM35FIN 7379263, 591337

Adress: Kelloselkä, Hanhikangas, Saijantie, 98920 Salla
Koordinater: WGS84 66° 56.5272', 28° 57.7562'
ETRS-TM35FIN 7426280, 585766

Adress: Sallan Poropuisto, Hautajärventie 111, 98900 Salla
Koordinater: WGS84 66° 44.3297', 28° 49.4223'
ETRS-TM35FIN 7403441, 580361

Adress: Salla Fjällcentrum, Revontulentie, 98900 Salla
Koordinater: WGS84 66° 45.5567', 28° 46.1984'
ETRS-TM35FIN 7405652, 577929

Friluftskonstruktioner
Längs leden finns flera rastplatser, såsom kåtor, skärmskydd och en ödestuga.

Sevärt
Etapp på UKK-leden som går genom de gamla skogarna i Sallatunturiområdet

Ledbeskrivning
Den riksomfattande UKK-leden går via Sallatunturiområdet. Leden Karhunkierros kommer från Kuusamo och fortsätter från Hautajärvi norrut som UKK-leden genom Salla kommun ända till Tulppio i Savukoski. Leden är markerad med röda plywoodkvadrater i terrängen. Ledens 45 km långa etapp mellan Hautajärvi och Sallatunturi har fått namnet Topsakantaival.

UKK-leden är en riksomfattande vandringsled som har fått sitt namn efter president Urho Kaleva Kekkonen. Leden går genom Norra Karelen, Kajanaland, Norra Österbotten och Lappland. Dess ändpunkter finns i Koli i Lieksa i söder och i Tulppio i Savukoski i norr. Urho Kekkonen vandrade leden 1957.

Skylt med texten UKK-reitti, fäst på en gammal tall.

Du kan vandra UKK-leden i etapper:

Hautajärvi-Tervanpolttamalammit, 11 km
Tervanpolttamalammit-Konttilampi, 7 km
Konttilampi-Aikkipetsi, 12 km
Aikkipetsi-Sallatunturi, 15 km
Sallatunturi-Pitkälampi, 10,5–11,5 km
Pitkälampi-Kelloselkä 18,5 km

Hautajärvi-Tervanpolttamalammit, 11 km (etapp 1 på Topsakantaival)
Början av leden går över privat mark och här är det Salla kommun som ansvarar för underhållet av leden. När du startar från Hautajärvi går leden via Koutajoki landsvägsbro. Efter bron viker UKK-leden av västerut in på en skogsbilväg, som den följer en kilometer. Leden går genom Kirjavanviita och Kirjavanjänkä. Före Isoviita bygdeväg går leden över en gammal åker. I Isoviita följer leden åter vägen mer än en kilometer. Över Vantturimpi är leden spångad och följer snöskoterleden. Före Kaartiselkä finns en skogsbilvägssträcka på nästan en kilometer innan leden dyker in i ung tallskog, där stigen följer gamla körstråk till Tervalampi kåta, som underhålls av Salla kommun.

Ett myrlandskap på hösten, i bakgrunden skog och himmel med moln.

Tervanpolttamalammit-Konttilampi, 7 km (etapp 2 på Topsakantaival)
Från tjärnarna går leden upp till en skogsbilväg och efter att ha korsat den klättrar den rakt upp för sluttningen på Puupalovaara. Skogen där uppe består av gammal tallskog. Någonstans här gick också den gamla postrutten, där posten forslades mellan byarna Niemelä och Aholanvaara ännu före de senaste krigen.

Stigningen fortsätter och landskapet öppnar sig i östlig riktning. Runt omkring finns träd som tyngts ner av snön. UKK-leden går över hård fjällmark, framför reser sig en av granbevuxna Palotunturis toppar. Leden följer sluttningen neråt och mellan granarna skymtar vatten; det är Pikkukonttilampi som glittrar mellan träden. Efter att leden lämnat vildmarkssjön bakom sig går den vidare nedåt genom ett mörkt granbestånd. Så småningom uppenbarar sig stora urskogstallar i synfältet och till sist vatten: det är Konttilampi med sina tallbevuxna stränder som tar emot vandraren. På stranden ligger Konttilampi kåta.

Konttilampi-Aikkipetsi, 12 km (etapp 3 på Topsakantaival)
Från kåtan vid Konttilampi går leden åter upp på fjället, där det växer låga granar och björkar även alldeles högt uppe. De fuktiga svackorna på sluttningen är försumpade. På Palotunturi finns en utsiktsplats, där landskapet öppnar sig mot öster. På andra sidan gränsen skymtar blånande stora fjäll, såsom Kieskistunturi och Possolitunturi. Nere invid det glittrande vattnet ligger Niemelä by. Efter en kort sträcka uppe på fjället kommer du till en liten tjärn, med Palotunturi kåta på stranden.

När leden lämnat kåtan går den ner mot Topsakka-aapa och lämnar fjällandskapet bakom sig. Det vidsträckta myrområdet är Löytöjänkä-Suksenpaistama-aapa myrskyddsområde. Leden går över den gräsbevuxna jänkämyren och fortsätter längs åsen Topsakkaharju; där mineraljorden tar slut fortsätter leden längs spångar. I ändan av Topsakkaharju finns en eldplats och i närheten glittrar Topsakkajärvi. Det finns ingen toalett vid eldplatsen. På platsen stod tidigare ett fågeltorn. Enligt traditionen fanns det flera fångstgropar för vildrenar på Topsakkaharju. Den sista fångstgropen som skyddats mot slitage är inhägnad bredvid leden. Drygt tre kilometer från eldplatsen, vid tjärnen Suksenpaistamalampi, finns Suksenpaistama skärmskydd.

På en gammal kärräng på Topsakka står en grå lada som berättar om arbetet vid sekelskiftet. Kreaturens ”foder” slogs då nästan uteslutande på naturängar. Ängarna låg långt borta, så höbärgningen tog flera dagar. Slåtterfolket bodde i kåtor eller stugor med nävertak. Höleden från Kallunki by till Topsakka gick mellan Palotunturi och Isovaara. Vintertid kördes höet hem med häst. Hö bärgades på naturängarna ännu några år efter de senaste krigen. 

Från Suksenpaistamalampi går UKK-leden på västra sluttningen av Aikkipetsi till Vilma skogsbilväg. Från vägen är det bara en kilometer till Aikkipetsi ödestuga på stranden av Kalliolampi.

En man och en kvinna med stora ryggsäckar på ryggen vandrar över en myr längs spångar.
 

Ett dimmigt höstlandskap. En kvinna med ryggsäck på ryggen står framför en kåta.

Aikkipetsi-Sallatunturi, 15 km (etapp 4 på Topsakantaival)
Från ödestugan finns det två alternativa leder mot Sallatunturi. Du kan fortsätta färden längs Aikkipetsin kierros förbi Paltsarikumpu eller välja den egentliga UKK-leden, som går på östra sidan av Ruuhitunturi via Siskelilampi. På Ruuhitunturi kan du också välja leden som går via fjällkrönet.

Från Aikkipetsi ödestuga går UKK-leden upp mot Kuusikko-Ruuhivaara och viker på dess norra sida av från lederna Aikkipetsin kierros och Ruuhitunturin kierros österut, mot Siskelilampi kåta. Från sjön fortsätter leden i kuperad terräng mot vidsträckta myrar, där den slingrar sig längs spångstigar till Kolmiloukkosenvaara. Därifrån fortsätter leden till tjärnen Kolmiloukkonen, där det finns ett skärmskydd (Kolmiloukkonens skärmskydd). Aikkipetsin kierros från Aikkipetsi ödestuga via Paltsarikumpu och Hanhivaara förenar sig med UKK-leden före Kolmiloukkonen, där du också går över gränsen till Salla nationalpark.

En kvinna i raststugan. Hon bläddrar i en gästbok.
 

: En man och en kvinna bär ryggsäckar. Stigen slingrar sig genom en talldominerad blandskog.

Från Kolmiloukkonen fortsätter UKK-leden till Salla naturum, där den korsar vägen mellan Salla och Kuusamo (nr 950). Leden följer vägen mellan Salla och Kuusamo på vägens östra sida till Sallatunturi naturum.

Sallatunturi-Pitkälampi, 10,5–11,5 km
På denna etapp går UKK-leden nästan helt och hållet genom Salla nationalparken. När du startar från Salla Tunturikeskus kan du välja mellan två ledalternativ för färden mot Aatsinginhauta. Längs den norra leden är det 10,5 km till Pitkälampi, längs den södra 11,5 km. Båda lederna förenas i korsningen cirka 700 meter före Pahakuru.

Norra leden: Längs den norra leden kommer du från fjället till raststugan vid Kaippahanoja, som ligger högt uppe på fjällets skogbevuxna sluttning. Därifrån går den vidare genom granbevuxen vildmark mot Pahanojankuru och vidare till Pitkälampi.

Södra leden: Den led som går från södra sidan av Sallatunturi, går till Tunturilampi skärmskydd längs samma stig som leden Sallatunturi-Kaunisharju. En bit före skärmskyddet går lederna åt olika håll. Från Tunturilampi skärmskydd fortsätter UKK-leden till Kylmähete raststuga och vidare mot Pahanojankuru och Pitkälampi.

I omgivningen kring Pahanojankuru (Pahakuru) och vid randen av ravinen växer stora urskogstallar. Från Pahanojankuru ödestuga leder också trappor ner till ravinens botten, där det rinner en liten bäck. Mellan de stora urskogstallarna vid ravinens rand skymtar Aatsinginhautas skogklädda höjder.

Leden går ner från Pahaojankuru till botten av Aatsinginhauta. Vid Pitkälampi finns en skärmskydd och en eldplats vid skogsbrynet. Pitkälampi är en vacker göl invid Julmoivas skogklädda branta sluttning. Aatsinginhautas former, som är tydliga på kartan över området, kan vara svåra att urskilja i terrängen. Gravsänkan är så stor och genomgående skogbevuxen att landskapet i det närmaste påminner om skogklädda höjder.

En stig slingrar fram mellan stora torrakor och gamla tallar samt granar.
 

Landskap med en tjärn och en brant, granbevuxen sluttning i bakgrunden.

Pitkälampi-Kelloselkä 18,5 km
Från Pitkälampi och spångstigen efter den syns har du fin utsikt över Julmoivas branta sluttning på vänster sida. Stigen fortsätter längs foten av Julmoivas sluttning genom vacker gammal gran- och björkskog. Leden slingrar sig fram i relativt svårframkomlig terräng på botten av gravsänkan, omgiven av skogshöjder och senare av ekonomiskog. Stigen är ställvis svår att urskilja. Leden är svårframkomlig och terrängen är igenvuxen av buskar och sly. Före Aatsinginjoki kommer UKK-leden in på en skogsbilväg, som den följer till ledens sista rastplats, Koutalampi skärmskydd (tidigare kallat Aatsinginghauta skärmskydd). Leden fortsätter längs en grusväg till Aatsinki by. Till sist öppnar sig det vackra bylandskapet med sina vattendrag mellan stora skogklädda höjder. Från byn kan du fortsätta längs vägen till Hanhikangas i Kelloselkä, där leden korsar järnvägen och kommer fram till landsvägen mellan Salla och Kelloselkä (nr 82).

I Hanhikangas kan du fortfarande se trädstammar som härstammar från krigstiden längs huvudvägen. Ryssarna använde samma rutt när de under vinterkriget avancerade västerut. Trupperna var beroende av underhåll från Salla gamla kyrkby. Finländarna gjorde sitt bästa för att störa fiendens transporter och därför blev ryssarna tvungna att hugga ner skogen längs vägkanterna för att skydda sina transporter.

UKK-leden fortsätter i de östra delarna av Salla från Kelloselkä norrut mot Tulppio och Nuortti, men det finns ingen ledmarkeringen mellan Kelloselkä och Karhutunturi.

Landskap med en tjärn och ett myrområde i förgrunden. I bakgrunden syns en skogklädd höjd.
 

Sjölandskap med näckrosor på vattnet. I bakgrunden syns en skogklädd höjd.

Observera
Terrängen är krävande med tanke på vandring och på flera etapper krävs det gedigen erfarenhet av friluftsliv. Leden går till största delen genom obebodda skogstrakter och på flera etapper är det viktigt att kontrollera riktningen med hjälp av karta och kompass. På några ställen kan det vara svårt att urskilja stigen och terrängen är igenvuxen av buskar och sly.

Du behöver väderanpassad friluftsutrustning, det vill säga bra vandringsskor, kläder som skyddar mot väder och vind, reservkläder, karta, telefon med laddat batteri samt tillräckligt med mat och dryck. Utmed leden finns det naturliga tappställen, men vattenkvaliteten analyseras inte så vattnet måste alltid kokas före användning. Vid regnigt väder rekommenderar vi gummistövlar eller vattentäta vandringsskor, leden kan ställvis vara fuktig. Ta med dig tändstickor för att göra upp eld och eget toalettpapper till toaletten.