Friluftsområden
Sök efter destination, rutt eller platsSökningen startar automatiskt när minst två tecken har angetts. Navigera till sökresultaten med upp- eller nedåtpiltangenterna.
Bärplockaren bör känna igen också de giftiga bären för att kunna undvika dem. Om man får förgiftningssymptom av bär ska man försöka utreda vilka slags bär man ätit, i synnerhet om man intagit stora mängder bär. När man misstänker att någon ätit giftiga bär ska personen tömma och skölja munnen. Sedan ska han eller hon snabbt ta medicinskt kol blandat i exempelvis vätska. Kolet borde tas så snart som möjligt efter att man ätit giftiga bär, för det hindrar de giftiga ämnena från att upptas i magsäcken.
Ring vid behov Giftinformationscentralen för mer information.
Nedan upptas också giftiga bär som man bör akta sig för.
Liljekonvaljen är allmän i södra och mellersta Finland. Liljekonvaljen växer bland annat i lundar och i friska skogar. Bären är till en början gröna, senare gula och slutligen orangeröda. Alla delar av växten är giftiga.
Om man har ätit bara några få bär kan man få närmast irritationssymptom i magen. Om man har ätit mycket rikligt med liljekonvaljbär, kan det uppstå allvarliga förgiftningssymptom. Om man har ätit bara ett par bär krävs inga åtgärder, men om man fått i sig större mängder ska man genast ta medicinskt kol. Om det förekommer symptom, ska patienten föras till läkare.
Getrams är allmän i södra Finland. Getramsen är fridlyst i landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland. Getramsen växer både på frodiga och torra växtplatser, till exempel både i lundar och på berg. Bären är till en början gröna, som mogna är de mörkblåa och har ett vaxskikt.
Växten är giftig, men om man fått i sig bara en liten mängd bär får man i allmänhet inga symptom.
Ekorrbär växer allmänt ända upp till polcirkeln i lundliknande moskogar. På hösten mognar de små röda och svagt giftiga bären. Även övriga delar av växten är giftiga.
Orsakar irritationssymptom i magen. Den som har ätit av växten ska dricka ett halvt glas vatten. Den som ätit över 10 bär eller motsvarande mängd av andra delar av växten ska ta medicinskt kol.
Besksötan är allmän i södra Finland och på kustområdet. Besksötan förekommer i klibbalskärr, vassruggar, stränder och impediment. Färgen under bärens mognadsutveckling går från gröna, senare gulröda till långa röda bär. Hela växten är giftig.
Man får i allmänhet bara lindriga symptom om man ätit bär eller delar av växten, exempelvis besk smak i munnen, magsymptom och huvudvärk. Om någon har ätit högst fem bär behöver man inte göra någonting. Den som har ätit mer än detta ska ta medicinskt kol.
Tibast växer i nästan hela landet. Arten trivs i lundartade moskogar, lundar och lundkärr. Hela växten är giftig.
Om man sätter tänderna i tibastens skaft, börjar det svida starkt i munnen, tungan och svalget. Redan ett par bär har orsakat obehaglig smak i munnen samt sveda i munnen, tungan och svalget. Därtill har personer som ätit tibastens bär lidit av illamående, magont och diarré.
Druvflädern är allmän i södra Finland och vanlig ända upp till Uleåborg. Den är en förvildad art och växer nuförtiden i parker, vägkanter och skogar. Den trivs speciellt bra i närheten av utedass och gödselstackar. De röda bären mognar i slutet av sommaren. Växten är svagt giftig.
Om man har ätit en liten mängd bär, får man i allmänhet inga symptom.
Skogstryn är allmän i lundar i Tavastland och på Åland men förekommer glest också i lundar i övriga delar av södra Finland och mellersta Finland. Bären är röda, beska och giftiga.
Om man har ätit en liten mängd bär, får man i allmänhet inga symptom.
Brakveden är allmän i södra, mellersta och östra Finland. Brakved förekommer vid bäckar och andra fuktiga platser. Bäret är till en början grönt, men ändrar färg vart efter det mognar. Först blir det rött och till slut glänsande och svartviolett.Alla delar av växten är svagt giftiga.
Om man har ätit en liten mängd bär, får man i allmänhet inga symptom.
Trollbäret förekommer i hela landet med undantag av nordligaste Lappland. Trollbär påträffas i friska skogar, i lundar och på fuktiga platser. Det giftiga bäret är blåsvart och har ett tunt vaxskikt.
Om man har ätit en liten mängd bär, får man i allmänhet inga symptom.
I Finland har vi två trolldruvsarter. Trolldruva är den vanligare av dem och den är allmän i största delen av landet. Röd trolldruva är däremot en mera östlig och nordlig art. Bägge arter växer i uttorkade lundar och längs bäckfåror. Trolldruvans bär är först gröna, slutligen svarta. Röd trolldruva har först gröna bär, slutligen röda. Båda arterna är giftiga.
Om man har ätit en liten mängd bär, får man i allmänhet inga symptom.
