De viktigaste näringarna på Viiankiaapa har varit slåtter, jakt och fiske. I området levde man av naturahushållning och de gamla näringarna i myrområdet stödde invånarnas försörjning. Boskapsskötsel har varit en näring sedan omkring 1700-talet. Pressen på bruket av ängsmarker fortsatte fram till 1900-talet, men upphörde under 1950-talet då de flesta ladorna i området flyttades till åkerskiftena.

Det fanns många kärrängar i omgivningen kring Pikku Moskujärvi och vid Ylijoki, där det fanns tiotals lador mellan Moskuvaara och Siurunmaa. Hö bärgades också i områdets västra del i Tihiämaa. Invånarna från de närliggande byarna, åtminstone Kersilö, Moskuvaara och Puolakkavaara, arbetade med slåttern.
Under åren när man arbetade med slåtter fanns det en dammkonstruktion i Tiukuoja, vars syfte var att höja vattenståndet på ängen. På den tiden kallades vattendraget Tammenniskanoja.
I Tiukuoja fiskade man abborre och mört. Stora gäddor och abborrar samt änder fångades i Viiankijärvi. Man satte ut holkar för sjöfåglarna och samlade ägg på försommaren, när maten annars var knapp. Vid Ylijoki samlade man näver och i området jagades ekorre och vårspelande fåglar.
I början av 1950-talet flottades stock på Ylijoki från ett skogshygge i närområdet. I Särkikoskenmaa finns det spår av en gammal skogshuggarstuga från den tiden och gamla stubbar från skogsbruket. På grund av flottningen grävdes diken i Ylijoki för att räta ut den annars mycket slingrande älven. Även på Petäjäsaari har det funnits en skogshuggarstuga och området har troligen skötts med blädningsbruk i början av 1900-talet. Utanför det inrättade myrskyddsområdet i den norra delen av området har privatägda skogar avverkats. Dessa skiften har sedan köpts upp av staten och anslutits till Naturaområdet. I övrigt har skogarna i området inte brukats på tiotals år.

På den västra stranden av Viiankijärvi finns en gammal kärräng på cirka tre hektar, som senast har slagits av invånarna i trakten på 1950 -talet. Sedan dess har man röjts och slagit hö på ängen i syfte att förbättras livsmiljön för växtarter som drar nytta av slåtter. År 2003 byggdes en lada på ängen för lagring av hö.

Med kollektivtrafik till Viiankiaapa