En hyllning till Finlands mest långvariga president
Inrättandet av Urho Kekkonens nationalpark är en stor hedersbetygelse för vår stora statsman. Likaså återspeglar den långa – nästan 20-åriga – kampen för inrättandet av nationalparken Finlands mest långvariga presidents livsverk väl. Inrättandet av Urho Kekkonens nationalpark föregicks av den händelserika tiden från början av 1950-talet.
Urval från Urho Kekkonens nationalparks grundandets historia
År 1958 utgavs "Lumikuru". I denna sin första bok föreslår Kullervo Kemppinen skydd av Koilliskaira 25 år innan Urho Kekkonens nationalpark grundades.
I slutet av 1950-talet planerades en effektivisering av användningen av skogsresurserna i Enare. Även skogarna i Saariselkäområdet planerades att avverkas i detta sammanhang.
Skyddsförslag
År 1961 skyddsförslag och förslag till inrättande av en nationalpark i östra Lappland, Suomen matkailuyhdistys, Suomen Latu och Finlands Naturskyddsförening, som bad Forststyrelsen låta Saariselkä förbli oavverkad ödemark.
År 1961 föreslog revirforstmästare Väinö Hyhkö i skötselområdet Ylikemi att en nationalpark skulle inrättas i östra Lappland.
År 1961 lade gränsbevakningen fram ett förslag om att spara Nuorttijoki kanjon från avverkningar.
År 1964 bad Lapplands renbeteslag Forststyrelsen att freda dess viktiga renbete i Suomujokidalen från avverkning som motvikt till de betesmarker som skulle översvämmas av Lokkabassängen och splittras av turismen.
Byggandet av Lokka bassäng inleddes
År 1966 Byggandet av Lokka bassäng inleddes 1966. Under bassängerna i Lokka och Porttipahta försvann hela byar såsom Korvanen, Mutenia, Riesto och Madetkoski. I området tvingades 560 invånare som hade levt av renskötsel, boskapsskötsel och fiske att flytta. Under bassängerna hamnade 630 km2 mark, varav 230 km2 skogsmark, 260 ha åker samt en stor mängd sommarbeten för renar.
Förslag om att inrätta Koilliskaira nationalpark till ära av republikens presidents 80-årsdag
År 1968 beslutade Forststyrelsen: de viktigaste områdena i Saariselkä, Jaurijoki och Nuortti-joki avverkas inte.
År 1971 inledde Luonto-Liitto projektet Koilliskaira. 100 000 personer angav sitt stöd för projektet med namnadresser. Republikens president Urho Kekkonen var den första att underteckna adressen.
År 1972 föreslog Forststyrelsens Koilliskaira-kommitté att ett omfattande skyddsområde skulle inrättas.
År 1978 Finlands naturskyddsförbunds initiativ till jord- och skogsbruksministeriet om inrättande av Koilliskaira nationalpark till ära av republikens presidents 80-årsdag 3.9.1980.
År 1979 tillsatte Sodankylä kommun och Sodankylä naturskyddsförening en arbetsgrupp för att utarbeta ett förslag till Koilliskaira nationalpark.
2.9.1980 Statsrådets principbeslut om inrättande av Urho Kekkonens nationalpark.
År 1981 Betänkande av planeringskommittén för Urho Kekkonens nationalpark till jord- och skogsbruksministeriet 18.03.
År 1982 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Urho Kekkonens nationalpark.
Stormen Mauri
År 1982 Stormen Mauri fäller träd den 22 september. 1982 och röjningen av vindfällen från Vieriharju väcker en hård diskussion.
Grundandet av Urho Kekkonens nationalpark
År 1982 godkände riksdagen enhälligt lagen 21.12.1982, betänkandets ordalydelse röstades om.
År 1983 Lagen och förordningen om Urho Kekkonens nationalpark utfärdades 4.3.1983 och trädde i kraft 1.5.1983.
