Samegården Välimaa
Samegården Välimaa är vackert belägen vid stranden av Tana älv. Här får besökare bekanta sig med en äkta samegård allra längst i norr i Finland. Byggnaderna är låsta, men besökare får röra sig fritt i området. Lättast att besöka under den snöfria perioden. Cirka 300 meter från gården finns en rastplats, som vägförvaltningen underhåller också på vintern.
Etnologisk pärla
Välimaa gård grundades 1858, men på platsen finns också tecken på tidigare bosättning. Välimaa gård med sina timmer- och torvbyggnader står kvar på sin ursprungliga plats. Gården är av riksintresse i egenskap av ett exempel på samegårdar där man försörjde sig genom fiske och boskapsskötsel. Den speciella gården hör till de finare historiska sevärdheterna i Utsjoki och är en unik etnologisk pärla.
Välimaas flora och fauna
Gårdstunet på den gamla samegården Välimaa består till största delen av relativt torra och friska gräsängar där tuvtåtel, fårsvingel, rölleka, gullris och åkerbär dominerar. Närmare stranden finns ristorrängar. Träd och plantor har röjts på gården för att öppna utsikten över Tana älv. Numera håller man får som har hand om underhållet av gården på sommaren. Under fåraherdeveckorna sköts fåren av fåraherdar som utsetts genom lottdragning.
Av de utrotningshotade arter som växer på Välimaa gård har topplåsbräken klassificerats som hotad samt höstlåsbräken, låsbräken och gräslök som nära hotade. Den nära hotade högnordiska gräsfjärilen kan ibland ses fladdra över vegetationen på gårdstunet. Andra betydande arter är lappblågull, ormrot, strandveronika och smörboll.
Björkarna antas vara bland de äldsta i Itä-Ruija – cirka 300 år gamla.
Samegården Välimaas historia
Välimaa är ett utmärkt exempel på en gammal samegård där man försörjde sig genom fiske och boskapsskötsel. På samegården på den gräsbevuxna strandslätten vid Tana älv finns byggnader från den historiska tiden och gamla kåtabottnar.
Samlingsplats för det forntida fångstfolket
Välimaa har en lång historia som bo- och samlingsplats. Tana älv har genom tiderna lockat fångstfolk och vissa av dem har bott på Välimaa gård. Som tecken på det finns flera kåtabottnar eller svackor användes som boplatser på Välimaa gård och i närheten av gården. Man kan bara gissa sig till hur gamla dessa är, men troligtvis har det funnits bosättning i området åtminstone sedan 1600-talet och kanske redan under stenåldern.
Naturnära liv
Välimaa gård grundades i Nuorgam by i Utsjoki 1858 till följd av en kungörelse om kolonisering av nordligaste Lappland. Sverige hade härskat i området sedan 1700-talet och uppmuntrade nybyggare att flytta till Lappland. Under ryska tiden spriddes det gårdssystem som redan användes på andra håll i Finland också till Lappland.
Välimaa gård grundades av fiskesamen Antti Jouninpoika Warsi i närheten av hans fars ängsmarker och traditionella fiskevatten. Gården försörjde sig på fiske och boskapsskötsel, huvudsakligen fårskötsel. De karga förhållandena i norr var inte lämpliga för odling.
Byggnaderna på gården är typiska exempel på fiskesamernas traditionella byggsätt. De vittnar om en gammal, naturnära livsstil. Gårdstunet omges av en inhägnad och innanför den finns en parstuga, en torvbod, ett lider, en köttbod, en fiskbod, en bod för fiske- och jaktredskap, en förrådsställning och en brunn med brunnsvängel. Största delen är timmerbyggnader. Byggnaderna har traditionellt torv- eller brädtak.
Ödegården som blev minnesmärke över samekulturen
Släkten Warsi bodde på Välimaa gård fram till slutet av 1970-talet. År 1981 köpte Museiverket gården för att bevara den som ett minnesmärke över fiskesamernas kultur. En del av byggnaderna hade farit illa av att stå tomma. Numera har byggnaderna reparerats. Forststyrelsens naturtjänster förvaltar och sköter nu gården.
De senaste åren i Välimaa
Naturtjänsterna vid Forststyrelsen renoverade byggnaderna på Välimaa-gården och röjde området sommaren 2015. De strukturer som var i sämst skick reparerades. Forststyrelsen kartlade också växtligheten på gården och utarbetar en vårdplan för området.
Hösten 2015 moderniserades gårdens elinstallationer. Den renoverade huvudbyggnaden hålls vid grundvärme för att säkerställa att tak- och bottenkonstruktionerna förblir i gott skick.
Sommaren 2016 hölls en WWF-volontärläger på Välimaa-gården. Under veckan byggdes en stängsel runt gården och det igenvuxna fältet röjdes. Ny torv skaffades till torvkammaren på gården.
Sommaren 2017 färdigställdes torvningen av torvkammaren och närhets- och destinationsskyltar installerades på vägen.
Sedan 2017 har fåren sommartid skött gårdens traditionella landskap, och detta framgångsrika naturvårdsarbete kommer att fortsätta. Gården kan också besökas under fårherdeveckorna, men byggnaderna är inte öppna för allmänheten.