Gå till huvudinnehåll
Friluftsområden
En timmerbyggnad med en blandskog som växer bakom den. Vädret är soligt och himlen är molnfri.

Pahaojas Kultala ja Raahenpirtti

Gårdsområdet vid Pahaoja Kultala andas en svunnen guldepok.

Pahaojas Kultala ja Raahenpirtti

Den som ger sig ut på Kultalas sommarled passerar genom gårdsområdet vid Pahaoja Kultala i början av rutten. Efter gården korsas Sotajoki älv via en bro.

Den nuvarande huvudstugan består av två delar. Pörtet på älvens sida flottades från Vuijeminhaaras mynning en kilometer längre bort. På vänstra sidan om farstun finns en stuga med öppen spis, som torde härstamma från början av 1900-talet.Vid stugans yttre hörn ligger en bit tågskena som härstammar från Lapin Kulta Ab:s glansdagar och som då fungerade som vällingklocka.

Pahaojas byggnader förvaltas nuförtiden av Forststyrelsen. Huvudbyggnadens ena rum fungerar som hyresstuga och det andra som ödestuga till ende 2019. I dag de fungerar som museum sevärdhet. Stugan är öppen, men övernattning och eldning är förbjudna.

Raahenpirtti var ursprungligen en guldkabin byggd av sjömän från Raahe på 1870-talet, belägen på södra sidan av Ivalojoki älven, vid stranden av Palsinoja, mitt i guldvaskningsområdet. På sommaren kan man köra till cirka en kilometer från stugan. Stigen följer Palsinoja nedströms. Stugan är nu ett museiområde.

Referenser:
Mäkipuro, Viljo 1975: Kulta - Lappia ja kullankaivajia. Porvoo. WSOY. 303 s.
Stigzelius, Herman 1987: Kultakuume. Lapin kullan historiaa 2. Helsinki. Suomen Matkailuliitto. 256 s.