Gå till huvudinnehåll
Friluftsområden
Fjälltoppen syns i ett delvis dimmigt landskap.

Vandring i Norge

Norges höga fjällmassiv som hör till den Skandinaviska fjällkedjan är mycket krävande men fantastiska vandringsområden. Stora höjdskillnader och branta sluttningar skapar en storslagen miljö.

I Norge finns det många slag av vandringsområden och det finns ett omfattande nät av välutrustade fjällstugor. Då man använder stugorna kan man vandra med lätt packning.

Den som vandrar i Norge bör ha goda friluftsfärdigheter, eftersom t.ex. att korsa en sprucken glaciär eller vada i en skummande fors kräver kunskap och eftertanke.

Vid foten av fjället en älv. Vandrare med ryggsäck och stav står barfota vid stranden, vänd bort från älven.
Stenig vadning i Isdalen.
Visste du att det finns färre myggor på Norges vidsträckta kalfjäll än i Finland?

Till skillnad från Finland vandrar man i Norge oftast i branta fjällandskap, vilket kräver god kondition av vandraren. De snabbt växlande väderförhållandena och närheten till havet ställer dessutom större krav på vandringen än i Finland. Å andra sidan finns det också intressanta låglänta vandringsområden.

Eldning och att röra sig med hund

Allemansrätten i Norge är i stort sett densamma som i Finland. Den största skillnaden gäller elduppgörning, som är friare. I Norge är elduppgörning tillåten utom i skogsområden 15 april -15 september då den är förbjuden. Läs mer om allemansrätten i Norge (miljodirektoratet.no, på engelska).

Du får korsa gränsen till Norge var som helst, bara du inte har varor som ska klareras i tullen. Om du vandrar med hund bör du dock komma ihåg att i Norge bör hunden hållas kopplad mellan 1 april och 20 augusti. Alla bestämmelser som gäller export och import av keldjur finns på Livsmedelsverkets sidor (ruokavirasto.fi).

I de norska fjällstugorna är det oftast inte tillåtet att ta med hund – hundar övernattar utomhus. På vissa stugor får hunden följa med in i farstun, eller så finns särskilda hundstugor.

Vandrare studerar kartan med en hund vid sin sida. Framför ligger stenig och delvis snötäckt terräng, med fjällkedja längre bort.
Orienterar dagens rutt mot Goldahytta.

Vart ska man gå på tur i Norge?

Troms och Lyngens områden

För finska vandrare är Tromsområdet troligen bekant, särskilt området Paras (Bárrás) – Pältsa (Bealčán), då det är lätt att komma dit från Kilpisjärvi. I området där Finland, Sverige och Norge möts kan vandraren röra sig fritt mellan länderna under samma tur.

På Tromsområdet finns förutom vandringsleder och stugor också höga fjäll och kalkrik mark, där det växer många sällsynta växter. Under de senaste åren har man dessutom utvecklat flera kortare dagsutflyktsleder i Tromsområdet.

Grön älvdal med delvis snötäckt fjäll i bakgrunden.
Den gröna dalen Rostadalen.

Lyngenområdet, som också ligger i Tromsområdet, är ett mycket populärt resmål i synnerhet bland topptursåkare och klippklättrare.

Skidåkare i fjällterräng.
På topptursresa i Tamokdalen.

Man kan lösa ut en nyckel till de norska stugorna per post eller till exempel från Kilpisjärvi vandringscenter (kräver medlemskap i Den Norske Turistforening). Vissa stugor kan ha en lokal föreningsnyckel – kontrollera stugspecifik information.

Läs mer om utflyktsmål i Troms

Den berömda nationalparken Jotunheimen

Norges kanske kändaste och populäraste vandringsområde är Jotunheims nationalpark i Södra Norge. I parken finns rikligt med höga fjäll, glaciärer, vandringsleder och stugor. Där finns också Norges högsta berg, Galdhøpiggen (2 469 m över havet).

Läs mer om Jotunheim

Rondane, Norges äldsta nationalpark

Rondane är Norges äldsta nationalpark som inrättades år 1962. Rondane är ett storslaget område och ett viktigt vandringsområde i Södra Norge, ganska nära Jotunheimen. På området finns över 2000 meter höga fjäll, fina vandringsleder och ett tätt stugnät.

Läs mer om Rondane och det närliggande Alvdal Vestfjell

Hardangervidda – den största fjällplatån

Hardangervidda är Nordeuropas mest vidsträckta storfjällsplatå och ligger i södra Norge, i höjd med Bergen. Den flacka platån ligger på över tusen meters höjd och passar dem som söker storslagna vyer men inte alltför krävande terräng.

Hardangervidda nationalpark är ett populärt utflyktsmål med gott om leder och stugor i området.

Läs mer om Hardangervidda

Läs mer om vandringsområden i Norge

En vandrare med ryggsäck i bakgrunden på högfjällsområdet vid ett stort fjäll.
Hardangervidda nationalpark.

Norska leder är ofta sommarleder

Största delen av de markerade lederna i Norge är sommarleder. Ofta kan ledmarkeringen till exempel vara ett rött T målat på en sten, vilket visar att leden går till en stuga som tillhör Den Norske Turistforening.

I Norge kan man också göra många olika slags dagsutflykter. Många områden har flera korta fram- och återleder samt rundslingor och olika sevärdheter.

På vintern är det ofta bärande skare på kalfjället i Norge, vilket gör att skidåkningen kan gå smidigare där än i Finland. I vissa områden prepareras också skidspår som är lätta att följa.

Sök norska vandringsleder

Nätsidor om friluftsliv och turism i Norge

Ett bergslandskap sett från stranden av fjorden. I förgrunden syns ett tält bland buskarna och en vandrare som tagit paus.
Lyngenfjorden.

Norges bästa delar av Nordkalottleden

Bland Norges kändaste långa vandringsleder kan nämnas den ca 800 km långa Nordkalottleden, som går genom norra delarna av Norge, Sverige och Finland. Start- eller slutpunkterna i Norge är Kautokeino i norr och Sulitjelma i söder. Nordkalottleden är huvudsakligen en sommarled – största delen av leden som går i Norge är markerad bara som en sommarled. Andra startpunkter längs Nordkalottleden är Reisadalen (Ovi Raishiin), Kilpisjärvi, Abisko och Kvikkjokk. Leden följer delvis äldre leder. Längs leden finns fjällstugor och broar samt möjligheter till proviantpåfyllning.

Läs mer om Nordkalottleden

Isranunkel blommar bland stenarna.
Isranunkel blommar i juli bland snöfläckarna.

I fjällstugans lakan för natten

I Norge finns ett stort antal välutrustade och välskötta fjällstugor där övernattning är avgiftsbelagd. Även enkla stugor har madrasser, täcken, kuddar och lakan samt ett välutrustat kök. Många stugor har dessutom ett separat sällskapsutrymme och utomhus kan det finnas flera terrasser med bord.

De norska fjällstugorna är billigare än de svenska, eftersom de ägs av lokala turistföreningar som hör till Den Norske Turistforening (DNT) och de underhålls med talkokraft. Alla stugor i Norge kan öppnas med en och samma nyckel, som man kan lösa ut åt sig själv. Stugan kan bokas i förväg eller så kan man betala i efterhand om man anländer utan bokning och det finns plats. Vid ankomst ska man alltid skriva in sig i stugans gästbok. Det är också avgiftsbelagt att använda stugan under dagtid, till exempel för att laga mat eller använda toaletten. Vid vissa stugor tas även en avgift ut för tältning.

Hundar är i allmänhet inte tillåtna inne i stugorna, hundar övernattar utomhus. På vissa stugor får hunden följa med in i farstun, eller så finns särskilda hundstugor.

Förutom DNT:s stugor finns en stor mängd privata stugor som DNT förmedlar. Dessa kompletterar stugnätet. Dessutom är det bra att minnas att i en del av de norska stugorna inte finns avfallskärl, där man kunde lämna sina sopor. Var och en bör således bära bort sitt eget skräp från fjällen.

Norge saknar ett liknande ödestugsnät som i Finland, men Statsskogen (Norges Forststyrelse) har några [öppna stugor och kåtor (statsskog.no, på norska)]((https://www.statskog.no/hytter-og-friluftsliv/hytter-koier-og-aremal).

Trähus med bänkar utanför. I bakgrunden ett dimmigt fjällandskap.
Gappohytta ligger på en särskilt vacker plats vid foten av fjället Bárrás.

570 stämningsfulla fjällstugor att välja mellan

I Norge erbjuder DNT:s lokalföreningar avgiftsbelagda övernattningar i fjällstugorna av vilka det finns över 570 stycken i olika delar av Norge. Stugorna indelas i följande kategorier:

Ubetjent hytte (stuga utan service)

En stuga i denna kategori är liten och försedd med 5 - 25 bäddplatser. I vissa stugor kan det finnas upp till 40 bäddplatser och det kan finnas extra madrasser. I stugan finns bäddar, kuddar och täcken, kokmöjlighet, servis, brännved och yxa. DNT:s huvudnyckel passar i alla stugor. En stor del av dessa stugor är tillgängliga året runt, men vissa stugor hålls stängda under vintersäsongen.

Selvbetjent hytte (självbetjäningsstuga)

Självbetjäningsstugan är likadan som Ubetjent hytte, men det finns möjlighet att köpa proviant från ett omfattande proviantförråd. Mat kan köpas enligt självbetjäningsprincipen och till buds står middagsrätter, pålägg, knäckebröd eller motsvarande. Stugan är låst, men med DNT:s huvudnyckel kommer man in. Under högsäsong kan det finnas en stugvärd. En stor del av dessa stugor är tillgängliga året runt, men vissa stugor hålls stängda under vintersäsongen.

Dörren till en norsk självbetjäningsstuga, med två par skidor lutade mot väggen bredvid.
Selvbetjent hytte (självbetjäningsstuga) i Norge.

Betjent hytte (stuga med betjäning)

I Betjenthytte finns en stugvärd. I stugan serveras två eller tre rätters middagar, det finns vin- och ölutskänkningsrätt. Man kan övernatta två- fyra personers sovrum eller i sovsalar. De flesta stugor är elekrifierade och där finns även dusch och torkrum. I vissa stugor finns även bastu. Stugorna är i regel öppna under säsongerna, men flera service stugor kan vara öppna enligt självbetjäningsprincipen även utanför säsong.

En norsk betjent hytta i stenig terräng mot en delvis molnig himmel.
Betjent hytte (stuga med betjäning) i Hardangervidda nationalpark.

Läs mer om de norska stugorna

Vid vandring i Norge måste man ta hänsyn till krävande väderförhållanden

Fjällvädret kan skifta snabbt

Uppe på kalfjället kan vädret förändras snabbt och radikalt både på sommaren och på vintern. En vindstilla, solig, varm sommardag kan på ett ögonblick övergå till storm, störtregn eller rentav snöfall eller tät dimma. Störtregn kan i det branta fjällandskapet förvandla även en liten bäck till knähöjd djup så att den blir en våldsam fors. Broar finns inte alltid – inte ens längs markerade leder. Det är klokt att lära sig säkra sätt att korsa vattendrag innan man reser till Norge.

På vintern måste man skydda ögonen med skidglasögon mot flygande iskristaller i det blåsiga kalfjället. Man måste också klä sig varmt – vinden kyler ner kroppen mycket snabbt.

Ett barn vid fjordens strand med en trangiakastrull i handen.
Fjordstrand, söderut från Tromsö.

Snösäkerhet

En lavin kräver en tillräckligt brant sluttning och lämpliga snöförhållanden. I Norge är många fjäll så branta att deras sluttningar klassas som lavinterräng. Detta måste man särskilt beakta då man vandrar på vintern. Om man inte har kunskap om lavinsäkerhet är det bäst att undvika sluttningar med en lutning på över 25 grader.

De höga fjällen i Norge är snötäckta långt in på sommaren. I början av sommaren kan många vandringsleder vara mycket snörika. På sommaren är snön ofta inte särskilt lavinfarlig, men till exempel kraftigt regn kan förändra situationen.

I både Finland och Norge ordnas snösäkerhetskurser där man lär sig att röra sig säkert i lavinterräng.

Läs mer om laviner

Dimma och snöfall kan försämra sikten

I ogenomskinlig dimma kan man gå vilse även om man följer en I ogenomskinlig dimma kan man gå vilse även om man följer en markerad led. Många leder, särskilt på kalfjället, är i Norge markerade med målarfärg på stenar. Vid dåligt väder kan det vara svårt att se stenarna. Om du på vintern färdas på kalfjället utanför lederna och en snöstorm eller tät dimma plötsligt överraskar, kan det vara mycket svårt att lokalisera dig, då allting är bara vitt och du inte kan urskilja terrängformerna. Då är det mycket stor risk att gå vilse, ifall du inte har med dig en gps-navigator, som visar den exakta positionen.

En rasande snöstorm kan ge upphov till en farlig situation, om du Snöstorm kan också skapa farliga situationer, särskilt om man inte har möjlighet att söka skydd, till exempel i en stuga. Att gräva sig ner i snön kan ge skydd, men det är inte alltid möjligt. Kyla och vind tillsammans skapar utmanande förhållanden.

Fyra vandrare går i tät dimma mot fotografen.
Tät dimma i fjällen.

Att röra sig på glaciärer kräver kunskap

Glaciärer har sprickor som kan vara livsfarliga att falla ner i. Särskilt farliga situationer kan uppstå vid dålig sikt, till exempel i tät dimma eller snöfall, då sprickorna inte syns. På vintern ökar riskerna då sprickorna täcks av snö. Även i början av sommaren kan det fortfarande finnas mycket snö på glaciären. Om du har för avsikt att röra sig på glaciär, bör du ha glaciärkunskap och -utrustning. I Norge arrangeras glaciärvandringskurser, där du kan lära dig hur du säkert rör dig på glaciärer.

Mobilnätet fungerar inte alltid på fjället

På fjällområdena har man sällan hörbarhet med mobiltelefon, och telefonen får inte vara den enda säkerhetsutrustningen. I Norge används tre nödnummer:

  • Brandkår 110
  • Polis 112
  • Ambulans 113

Telefonnummer kompletteras med Norges landskod, som är +47 eller 0047.

Två små byggnader vid vattnet. Fjällsluttningar i bakgrunden.
Storslagna vyer vid södra kanten av Stabbursdalens nationalpark.

Färdmeddelande

Om du gör ett skriftlig meddelande om din rutt har du goda möjligheter att få hjälp om du hamnar i nöd under turen. I bästa fall kan det rädda liv. Det är all orsak att lämna ett färdmeddelande åtminstone till de anhöriga. I meddelandet bör ingå namnen på deltagarna i er grupp, datum då färden börjar, vilken rutt ni följer, planerad återkomst samt er utrustning. Ni bör också meddela om det blir stora ändringar i rutten eller om färden varar längre än beräknat. Det är bra att skriva följande etappmål i stugornas gästbok. Efter avslutad färd är det all orsak att ge besked åt den som tog emot färdmeddelandet att ni kommit tillbaka.

Packa med tillräcklig utrustning

Den norska friluftskulturen kännetecknas av lätta ryggsäckar – utan att kompromissa med säkerhetsutrustningen – eftersom man ofta förlitar sig på stugornas tjänster. Tack vare mindre ryggsäckar kan norska vandrare snabbt ta sig i säkerhet till stugor.

När du vandrar i Norge klarar du dig i stort sett med samma utrustning som i Finland. Vandringsstav(ar) och vadarskor är oumbärliga, då du vadar i glaciärbäckarnas starkt forsande, grumligt vatten. Du bör på förhand ta stav(ar) med sig, för på kalfjället går det inte att få naturliga stavar.

På vintern är det nödvändigt att ha med en hållbar snöspade för att vid behov kunna gräva en nödbivack. En god säkerhetsutrustningsdetalj är även en vindsäck. Vindsäcken bör vara så stor att en liten grupp kan krypa in i den i hård storm. Vid färd i lavinområden krävs kunskap om snösäkerhet och lämplig utrustning.

Vandrare med ryggsäck i stenig terräng, fjäll i bakgrunden längre bort. Snöfläckar syns här och där.
Beundrar landskapet från Norge mot Sverige, i riktning mot Moskugáis och Pältsa.

Fjällskidornas rike

I fjällområdena finns oftast bärande snö och brantare terrängformer, vilket gör fjäll- eller turskidor med stålkant till det bästa skidvalet. Det finns flera olika bindningslösningar till dessa samt stadiga läder- och tygskidskor som liknar vandringskängor. Skidorna har olika fästegenskaper – från vallade skidor till fiskfjällsbotten och skidhudar. Man kan fästa stighudar som täcker hela skidan, vilket är till stor hjälp vid långa och branta uppförsbackar. Långa stighudar underlättar även skidåkning med pulka. De långa och breda skogsskidorna som lämpar sig för mjuka snöförhållanden i finska skogar fungerar inte särskilt bra i Norges kalfjäll.

Läs mer om förhållandena i Norge

Kartor och kommunikationer för vandrare i Norge

Kartor

Den användbaraste kartan för friluftsliv i Norge är Turkart -friluftskartserien (1:25 000 - 1:10 000). En annan nyttig kartserie är den topografiska kartan M711 (1:50 000) som tagits fram av Statens Kartverk.

Elektroniska kartor

Försäljningsställen för kartor

Kollektivtrafik

Kom ihåg då du åker med egen bil, att bilfärjorna är avgiftsbelagda.