Öarna i Östra Finska vikens nationalpark

Hudö utanför Lovisa är parkens största ö. Den har en yta på 1,7 km² och från nordvästra hörnet till det sydöstra är det 3,4 km. Största delen av ön hör till Östra Finska vikens nationalpark, men det finns också privata områden.

Ön har en mycket mångsidig natur. Här finns sandstränder, steniga stränder, ängar, lundar och tallskogar. På östra delen av ön finns en gammal övergiven fiskargård, vars omgivning har restaurerats med talkoarbete till ett traditionellt kulturlandskap. På området betar får under sommaren. Från gården utgår stigar mot öns västra och sydöstra delar, men de har delvis vuxit igen.

Det finns inga friluftsanordningar eller markerade stigar på ön. Det är förbjudet att göra upp eld och att övernatta och det finns inget dricksvatten. Det finns heller ingen avfallshantering på ön, så man måste ta med sig sitt eget avfall.

Läge

Närmaste gästhamn dit man kan komma med bil: Lovisa stads gästhamn vid Skeppsbron, Skeppsbron 8 A. Hamnen har 60 båtplatser. Avståndet till Hudö är cirka 13 km.
Hudös koordinater enligt Euref-Fin (~ WGS84): lat: 60°20,8' N lon: 26°16,9' E.

Med båt

• Det finns ingen brygga på Hudö.
• Man kan ta iland med en liten båt vid sandudden på öns östra sida, men man bör vara försiktig eftersom det finns stora stenar nära udden. Det går också att ta iland vid sandstranden på öns västra sida.

Svartviran är en historiskt och naturmässigt betydelsefull utflyktsö utanför Pyttis. Ön är cirka 800 meter lång och 700 meter bred. Under århundraden hörde ön till Abborfors gård och dess invånare ägnade sig åt fiske, sälfångst och odling av hö. Den gamla fiskarängen sköts idag genom årliga slåttertalkon.

På Svartviran finns en jungfrudans (”jatulintarha”) som har bedömts vara en fornlämning av nationell betydelse. Labyrinten är byggd av stenar och är cirka 10–12 meter bred.

På ön finns också en av Struven kedjas mätpunkter, som är en del av UNESCO:s världsarv. Kedjan består av 34 punkter som användes på 1800-talet för att mäta jordens form och storlek från Ishavet till Svarta havet.

Det finns en 1,6 km lång naturstig på ön, där man kan bekanta sig med öns historia, jungfrudansen, Struven kedjan och naturen. Längs stigen finns också ett naturtorn med fantastisk utsikt över havet. På ön finns dessutom eldplatser, tältningsområde och torrtoalett, men inget dricksvatten. Vattnet i brunnen vid ängens eldplats är inte drickbart. Det finns ingen avfallshantering på ön, så man måste ta med sig sitt eget avfall.

Läge

Närmaste gästhamn dit man kan komma med bil: Lovisa stads gästhamn vid Skeppsbron, Skeppsbron 8 A. Hamnen har 60 båtplatser. Avståndet till Svartviran är cirka 32 km.
Svartvirans koordinater enligt Euref-Fin (~ WGS84): lat: 60°16,7' N lon: 26°36,5' E.

Med båt

• Det finns ingen brygga på ön.
• Den långa vågbrytaren på öns nordöstra strand, mittemot ön Kaiskeri, underlättar landstigning. Man bör vara försiktig eftersom stränderna är steniga.

Långviran är en lång och smal rullstensö i Östra Finska vikens nationalpark utanför Pyttis. Ön är känd för sin karga natur, sina sandstränder, sin lugna atmosfär och goda fiskevatten. Långviran är cirka 2,2 km lång och som bredast endast cirka 250 meter.

Ön är vackert karg och dess natur erbjuder upplevelser särskilt för dem som uppskattar tystnad och öppna skärgårdslandskap. Stränderna växlar mellan steniga partier och sandstränder. På den norra delen finns till och med ett dynområde och en lång sandbank som sträcker sig långt ut under vattnet. Allt detta gör ön till ett mångsidigt naturmål. På sand- och dynområdet förekommer naturskyddsmässigt värdefulla arter, såsom backtimjan som är viktig för många sällsynta insektsarter.

Det finns inga friluftsanordningar på ön, så det är förbjudet att göra upp eld och att övernatta, men ön lämpar sig väl som utflyktsmål för dagsbesök. Det finns heller ingen markerad stig, inget dricksvatten och ingen avfallshantering, så man måste ta med sig sitt eget avfall.

Läge

Närmaste gästhamn dit man kan komma med bil: Lovisa stads gästhamn vid Skeppsbron, Skeppsbron 8 A. Hamnen har 60 båtplatser. Avståndet till Långviran är cirka 33 km.
Långvirans koordinater enligt Euref-Fin (~ WGS84): lat: 60°17,3′ N lon: 26°37,9′ E.

Med båt

• Det finns ingen brygga på ön och stränderna är steniga, så landstigning är utmanande.
• Öns östra sida består mest av sandstrand.
• Den bästa platsen för att ta iland med en större båt är bergen vid öns sydspets. Med mindre båt kan man också ta iland vid sandstranden i bukten på norra delen av ön.

Ristisaari är en grönskande och historiskt betydelsefull ö i Pyttis yttre skärgård, cirka 2 sjömil (knappt 4 km) sydsydost om Kaunissaari. Ön är nästan kvadratisk och avståndet från strand till strand är cirka 800 meter.

Ristisaari är det enda området i hela Kymmenedalen som har bedömts vara ett nationellt värdefullt traditionellt kulturlandskap. På somrarna betar får på öns ängar och i skogen och sköter samtidigt dessa traditionella biotoper. Skogarna på Ristisaari är ovanligt frodiga och lundar utgör upp till en fjärdedel av öns skogsareal. Mitt på ön finns ett myrområde. På den norra stranden finns en igenvuxen sandstrand som numera är en del av fårbetet. Den låga och steniga norra stranden är hem för många fåglar (måsar, tärnor, vadare och sjöfåglar). Under häckningstiden bör man undvika att röra sig i detta område. Ön hyser också flera hotade insektsarter.

Från sandbanken vid öns nordvästra hörn kan man se den åsformation som även Kaunissaari tillhör. Åsformationen sträcker sig också till Ristisaari. Stränderna är grunda och mycket steniga, men utsikten mot öppet hav är fantastisk i alla riktningar.

Särskilt på våren kan du tillsammans med många fågelskådare följa det årliga naturfenomenet när hundratusentals sjöfåglar passerar ön på sin väg till arktiska häckningsområden under några veckor.

Området har haft strategisk betydelse för Finlands kustförsvar, särskilt under andra världskriget. På öns sydvästra del finns ett restaurerat, unikt skyddsrum för strålkastare från krigstiden. Under kriget var användningen av radar ännu i sin linda, så fiendens flotta och flygplan spanades efter nattetid med kraftiga strålkastare. På dagen flyttades strålkastaren alltid till ett skydd byggt av timmer och sand. Kanonställningar och bunkrar som finns kvar på ö påminner även om krigshistorien.

På öns nordvästra hörn finns en tältningsplats, ett kokskjul och en torrtoalett. Det finns inget dricksvatten och ingen avfallshantering på ön, så man måste ta med sig sitt eget avfall.

Läge

Närmaste gästhamn dit man kan komma med bil: Kotka stads gästhamn Kotka Yacht Store Marina, Meriniementie 1. Avståndet till Ristisaari är cirka 19 km.
Ristisaaris koordinater enligt Euref-Fin (~ WGS84): lat: 60°18,6' N lon: 26°48,1' E.

Med båt

• Det finns ingen brygga på ön och stränderna är mycket steniga, vilket gör landstigning utmanande. Dessutom gör öns läge ute på öppet hav den utsatt för vindar.
• Vid lugnt väder kan man använda de fästöglor som finns på bergen vid öns nordöstra hörn för att förtöja. Med utombordsmotorbåt kan man vid bra väder också ta iland vid två berg på öns västra sida.

Kilpisaari är en stor, skogsklädd ö i Kotkas yttre skärgård vid öppet hav. Den ligger drygt tre sjömil (cirka 6 km) öster om Haapasaari. Kilpisaari är rund till formen och har en diameter på drygt en kilometer.

Från det högsta berget i sydöstra hörnet öppnar sig vid klart väder en utsikt mot Hogland (Suursaari) på den ryska sidan, precis som från många andra öar vid öppet hav.

Öns natur är omväxlande och mångsidig jämfört med de mindre berg- och stenöarna i närheten. På den norra delen finns frodigare vegetation. Vid stränderna växer gamla, knotiga tallar, medan öns inre är ganska skogigt, även om trädbeståndet är delvis glest.

Krigshistorien är fortfarande närvarande på många ställen: På östra stranden finns resterna av en gammal brygga. Därifrån leder en knappt urskiljbar stig till ruinerna vid öns sydspets, som är kanonställningar från första världskriget med skyddsrum för manskap och ammunition. På ön finns också många byggnader från andra världskriget, såsom delvis raserade bunkrar. Det kan till och med hända att man hittar taggtråd vid stränderna, som användes som landstigningshinder under kriget.

På öns nordöstra del finns ett tältningsområde, en eldplats och en torrtoalett. Det finns inget dricksvatten och ingen avfallshantering på ön, så man måste ta med sig sitt eget avfall.

Läge

Närmaste gästhamn dit man kan komma med bil: Kotka stads gästhamn Kotka Yacht Store Marina, Meriniementie 1. Avståndet till Kilpisaari är cirka 30 km.
Kilpisaaris koordinater enligt Euref-Fin (~ WGS84): lat: 60°16,8' N lon: 27°18,9' E.

Med båt

• Det finns ingen brygga på ön.
• Den bästa platsen för landstigning som även har fästöglor är vid den höga klippstranden på östra sidan, sydost om resterna av den gamla bryggan. Platsen är skyddad mot många vindar.

Koivuluoto, som ligger mellan Kilpisaari och Ulko-Tammio, är kanske mest känd för sin ödestuga. Den lilla ön, som hör till Fredrikshamn och ligger ute vid öppet hav, är cirka en halv kvadratkilometer stor och passar utmärkt för båtfarare som söker tystnad och ro.

Koivuluotos natur är ovanligt mångsidig med tanke på öns storlek. Här finns sand-, sten- och bergsstränder, enar, tallskog, aspbestånd, en liten myr och vassområde samt en liten insjö som är avskild från havet. Man får inte heller glömma den gamla strandlinjen från forna havsnivåer, klapperstensfältet, eller ängen kring ödestugan. Ön har också ett rikt fågelliv och erbjuder fantastiska vyer mot öppet hav, Ryssland, Hogland (Suursaari) i sydväst och Someri i sydost – öar som före andra världskriget hörde till Finland.

De små stugorna på öns nordspets är fiskarnas redskapsbodar, så kallade ”kalaputkia”, som inte kan användas av friluftsbesökare. De berättar om Östra Finska vikens fisketraditioner; förr i tiden var området viktigt både för finländska och estniska fiskare. Då drog man sådana bodar ut på isen för att ge fiskarna skydd mot vinterstormar och vindar.

Den stora byggnaden är Sjöräddningssällskapets före detta räddningsstation som nu fungerar som Koivuluotos ödestuga. Där finns sovplatser för 8 personer, en kakelugn, gas- och vedspis. Husdjur är tillåtna med övriga gästers samtycke. Koivuluoto ödestuga (luontoon.fi)

På gården finns en eldplats och torrtoalett. Det finns dessutom en annan eldplats på ön. Det finns ingen dricksvattenpunkt och ingen avfallshantering, så man måste ta med sig sitt eget avfall.

Läge

Närmaste gästhamn dit man kan komma med bil: Kotka stads gästhamn Kotka Yacht Store Marina, Meriniementie 1. Avståndet till Koivuluoto är cirka 31 km.
Koivuluotos koordinater enligt Euref-Fin (~ WGS84): lat: 60°18,3' N lon: 27°24,1' E.

Med båt

• Det finns ingen brygga på ön.
• Stränderna är steniga och landstigning, särskilt med större båt, kan vara besvärlig.
• Vid ödestugan på nordoststranden har man röjt en stenfri, grund strand där man kan förtöja med akterankare – endast lämplig för motorbåt.
• På öns östra strand finns fästöglor.

Ulko-Tammio är Östra Finska vikens nationalparks pärla, där fantastisk skärgårdsnatur möter imponerande krigshistoria. Ön är cirka 1,3 km lång och 600 meter bred. Dess mångsidiga natur och historiska lämningar gör den till ett unikt utflyktsmål.

På Ulko-Tammio finns många spår från krigsåren 1939–1944. Kanoner, minnesplatta för de som stupade i slaget vid Someri, en soldats grav samt tunnlar och andra fästningsrester berättar om tiden då ön och dess försvarare vaktade vår självständighet. Genom att följa den 4,2 km långa krigshistoriska stigen kan du bekanta dig med dessa platser.

På ön finns också en cirka 3 km lång naturstig som presenterar öns mångsidiga natur. Stigen går genom lummiga lundar, lavhedar och släta klippor. Vegetationen är rik: här finns bland annat lysande orange kartlav och sällsynta arter som norsk rosettlav. Faunan omfattar många sällsynta fåglar.

Ulko-Tammio är nationalparkens huvudbesöksmål. Här finns två kokskjul, tre eldplatser, tältningsplats, torrtoaletter, en ödestuga och ett fågeltorn. Från tornet har man en fantastisk utsikt över öppet hav, och vid klart väder kan man se Hogland (Suursaari) och Someri vid horisonten.

Ödestugan på Ulko-Tammio är en före detta bevakningsstuga och soldathem från krigstiden. Den har sovplatser för 6 personer, en kakelugn, gas- och vedspis. Husdjur är tillåtna med övriga gästers samtycke. Ulko-Tammio ödestuga (luontoon.fi).

Det finns inget dricksvatten och ingen avfallshantering på ön, så man måste ta med sig sitt eget avfall.

Läge

Närmaste gästhamn dit man kan komma med bil: Fredrikshamns gästhamn Rampsi, Tullimakasiininranta 21. Avståndet till Ulko-Tammio är cirka 31 km.
Ulko-Tammios koordinater enligt Euref-Fin (~ WGS84): lat: 60°21,0' N lon: 27°27,2' E.

Med båt

• Ulko-Tammio är den enda ön i nationalparken som har bryggor.
• Ön erbjuder skyddade hamnplatser oberoende av väderförhållanden.
• På öns nordvästra strand ligger Länsilahti med ett djup på 1–3 meter. Här finns både kist- och pontonbryggor som möjliggör förtöjning för flera båtar.
• På öns östra sida kan man förtöja vid Itäsatamas brygga eller ankra vid bergsstranden i Saunalahti – dessa lämpar sig inte för kölbåtar. Kölbåtar kan förtöja lite längre söderut vid Kauniskallio.

Lanskeri är en skogsklädd bergsö som hör till Fredrikshamn. Ön är uppdelad i två delar: den södra delen är högre och mer svårframkomlig, medan den norra delen är lättare att nå. Dessa förenas av den cirka 60 meter breda Lanskerinkaulanne, vars terräng består av låg grusmark och strandäng. Ön är smal och lång, knappt en kilometer lång och som bredast cirka 250 meter.

Lanskeri omges av ett antal små skär som fungerar som viktiga häckningsområden för flera fågelarter – inklusive nationalparkens symbolfågel, tordmulen. För att trygga fåglarnas häckningsro är det förbjudet att landstiga på dessa skär eller orsaka störning under häckningstiden. I närheten ligger också Metsä-Haru, en liten och känslig ö där landstigning är helt förbjuden året runt av naturskyddsskäl.

På Lanskeri finns ett par eldplatser, en tältningsplats och en torrtoalett på öns mitt. Det finns ingen markerad stig, inget dricksvatten och ingen avfallshantering, så man måste ta med sig sitt eget avfall.

Läge

Förbindelser med båt
Det finns ingen brygga på ön.
På både östra och västra sidan av ön finns fästöglor i klipporna för förtöjning.

Läge

Närmaste gästhamn dit man kan komma med bil: Fredrikshamns gästhamn Rampsi, Tullimakasiininranta 21. Avståndet till Lanskeri är cirka 28 km.
Lanskeris koordinater enligt Euref-Fin (~ WGS84): lat: 60°23,0′ N lon: 27°30,5′ E.

Med båt

• Det finns ingen brygga på ön.
• Både på både östra och västra sidan av ön finns fästöglor i bergen för förtöjning.

Suuri-Pisi är nationalparkens östligaste utflyktsö, belägen utanför Vederlax. Ön är cirka en kilometer lång och 300–400 meter bred. Den är ett mycket populärt mål för dagsutflykter, men lämpar sig också väl för övernattning. Avståndet till gränszonen är bara omkring en sjömil och till fastlandet vid udden Siikasaari cirka 1,5 sjömil.

På ön finns stora höjdskillnader, upp till 10 meter. Terrängen består till stor del av berg och domineras av tallskog, men det växer även björkar och granar på ön. På den norra delen finns ett gammalt brandfält; branden uppstod vid östra stranden från en olovlig eld. Vid nordspetsen finns sandstränder.

En av öns mest betydelsefulla sevärdheter finns på bergen vid den norra stranden: där är inristat den svenska kungen Gustav III:s monogram samt datumet 14.6.1777. Bakgrunden till detta minnesmärke är att kungens följe tvingades söka skydd på ön från hårt väder under sin resa till S:t Petersburg.

Vid öns nordspets finns ett kokskjul, tältningsplats och toalett. Det finns ingen markerad stig, ingen dricksvattenpunkt och ingen avfallshantering, så man måste ta med sig sitt eget avfall.

Läge

Närmaste gästhamn dit man kan komma med bil: Klamila gästhamn, Kalasatamantie 153. Avståndet till Suuri-Pisi är cirka 18 km.
Suuri-Pisis koordinater enligt Euref-Fin (~ WGS84): lat: 60°27,0′ N lon: 27°37,9′ E.

Med båt

• Det finns ingen brygga på ön.
• Bra landstigningsplatser för motorbåt finns i viken vid nordspetsen.
• Fästöglor finns både vid norra viken, vid berget i norr och vid öns nordöstra strand. De bästa förtöjningsplatserna för större båtar och kölbåtar är vid den branta nordöstra stranden.