Gäddtarmens hällristningar

Mellan två små öar som ligger bredvid varandra utanför Tulludden i Hangö ligger ett sund, som är smalt som en fisktarm. Gäddtarmen har sedan medeltiden varit känd som en skyddad hamn för fartyg som rundar Hangö udd eller är på väg över Finska viken till Tallinn.

I väntan på gynnsamt segelväder har sjöfararna fördrivit tiden genom att hacka in sina namn och andra märken i strandklipporna. De äldsta hällristningarna är från 1400-talet. På Gäddtarmen kan man finna många adelsläkters släktvapen samt namnen på svenska kungar och bilder på kronor. Man har fortsatt traditionen att rista sitt namn på klipporna även under senare tider. På klipporna kan man bl.a. se Finlands lejonvapen och Urho Kekkonens signatur.

I Gäddtamens klippor har det sammanlagt registrerats över 600 hällristningar. Nuförtiden är stället fredat enligtfornminneslagen (kulturmiljo.fi)

De äldsta hällristningarna på Gäddtarmen härstammar från 1400-talet. Tullholmens naturhamn var en livlig hamn för 500 år sedan. År 1584 besöktes Gäddtarmen av Casper von Tisenhusen, som hörde till en berömd baltisk adelsläkt och som tjänstgjorde i svenska armén som ryttmästare. Släktens vapen består av en oxe och en hjälm med oxhorn på. Hans ristning på klippan berättar om den livligaste eran på Gäddtarmen. På 1500- och 1600-talen färdades många båtar som transporterade krigshärar och deras utrustning på Finska viken eftersom Finland, Sverige och Baltien hörde till samma rike.

Under 1600-talets lopp blev sundet grundare och båtarna allt större. Då även lotsverksamheten utvecklades minskade samtidigt användningen av Gäddtarmen. Sjöfolket kände dock fortfarande till stället, och även under följande sekel besökte man holmen för att titta på de gamla hällristningarna och för att lämna ett minne av sitt eget besök.

Den mest berömda inskriften är August Ehrensvärds, Sveaborgs planerare, mätnings- och forskningssällskapets markering från 21.8.1754. Där berättas det att officerarna jagade, fiskade, mätte öns areal och vattennivå - och som avslutning drack man ett gott kaffe.

Gäddtarmen (Hauensuoli på finska) är en unik plats, en "sjöfolkets gästbok". Hangö museum och Museiverket har rengjort och målat inristningarna för att de inte ska täckas över av mossa utan också finnas till påseende för nutida besökare.

Man har också inlett kartläggningen av vrak och övriga undervattensfornminnen i närheten av Gäddtarmen. Gäddtarmen är en del av Tulluddens naturskyddsområde, som förvaltas av Forststyrelsen och är avsett speciellt för skydd av havsfåglar.

Gäddtarmens hällristningar finns på Tullholmen, som är belägen söder om Tulluddens sjöbevakningsstation. Från Östra hamnen i Hangö, dvs. gästhamnen, är det fyra kilometer sjöledes till objektet.

I Hangö Östra hamn finns turistföretag som sommartid ordnar regelbundna kryssningar med vattenbuss till Gäddtarmen. Mer information finns på Hangö stads sidor (visithanko.fi)

Det finns en gästbrygga på Tullholmen. Om man förtöjer vid gästbryggan bör man alltid lämna plats för vattenbussen.
Koordinater: (Euref-Fin (~ WGS84) lat: 59° 48.4' lon: 22° 54.6' ETRS-TM35FIN: N: 6636960 E: 270635)

På ön finns en 0,6 km lång utmärkt kulturstig (luontoon.fi).