Gå till huvudinnehåll
Friluftsområden
Ett förfallet fästningsverk vid havsstranden.

Sjöfästningen Gustavsvärn

Gustavsvärn (Gustafsvärn) utgör en del av en fyrdelad befästning från 1700-talet i Hangö. På ön finns fortfarande ruinerna av försvarsmuren och både innan- och utanför muren finns det rester av gamla försvarsanläggningar.

Strategiskt viktigt läge

När man ser på en karta över Östersjön, förstår man varför det har utkämpats så många strider om herraväldet över Hangö udd. Från Hangö udd har man kunnat övervaka och behärska sjöfarten på norra Finska viken, både när det gäller handel och militära aktiviteter. Hangö udd har därför varit ett eftertraktat brohuvud, som Sverige, Ryssland Sovjetunionen och Finland turvis rått över.

Gustavsvärn är den största och bäst bevarade delen av den gamla fyrdelade befästningen i Hangö. På fastlandet stod Drottningsberg och vaktade ut över havet, och av öarna var också Meijerfeldt och Gustav Adolf försedda med befästningsverk. Av fästningen på fastlandet finns det bara få spår kvar men på öarna Gustavsvärn och Gustav Adolf finns det fortfarande rester av fästningsanläggningar inklusive försvarsmurar.

Senare byggdes på ön också en fyr och en mistsignalstation, som vittnar om nyare vindar inom sjöfarten.

En fyr står vid stranden.
Gustavsvärns fyr.

Gustavsvärn - Hangö vaktpost

Under Gustav III:s krig mot Ryssland åren 1788 -1790 blev det klart hur stor betydelse Hangö hamn hade i kampen om herraväldet över Finska viken. Svenskarna beslöt att ersätta de tillfälliga fältbefästningar de uppfört på Tulludden och närliggande öar med permanenta befästningar. Gustav IV Adolfs förmyndare hertig Karl gav våren 1792 order om att påbörja planeringen av befästningar till Gustavsvärn, Gustav Adolf och Drottningsberg.

Ön sedd från luften. På ön finns en ruin, en byggnad och en fyr.
Gustavsvärn.

Kobbar befästes för bevakning av Hangö hamn

Planeringen av befästningen anförtroddes major von Kierting. Kapten Carl Nycander fungerade som hans assistent. Befästningsarbetet inleddes våren 1793. Det primära syftet med befästningen var att bevaka infartslederna till Hangö hamn. Tanken var att man slår ner fienden redan till havs eller i alla fall orsakar så svåra förluster att fiendens artillerield inte når Hangö hamn. Fästningarna på Gustavsvärn och Gustav Adolf hade alltså som uppgift att med korseld skydda Hangö hamn. Befästningsarbetena pågick fram till början av 1800-talet men bygget blev endast halvfärdigt.

Gustavsvärn byggdes huvudsakligen av röd granit från själva ön. På ön finns rikligt med spår av stentäkt. Vid fästningsbygget drog man nytta av öns topografi: det var inte bara de strategiska synpunkterna utan också öns ytformer som inverkade på placeringen av murarna. Muren drogs längs kanten av det högsta stupet på ön, och på detta sätt blev den ovanligt hög. Det naturliga bergsstupet gjordes dessutom ställvis ännu brantare.

Ön sedd från havet. På ön finns ett fästningsruin och en fyr.
Gustavsvärn.

Ryssarna fortsatte med byggandet, men sprängde sedan befästningen eftersom den ansågs som onödig

Våren 1808 hamnade Hangö befästning i ryssarnas händer så gott som utan strid. Ryssarna ansåg att befästningen fortfarande var viktig och fortsatte att bygga på den. Krimkriget 1854 - 1855 satt fart på byggnadsarbetet. Kvällen innan krigsutbrottet fanns det 61 kanoner på Gustavsvärn. Fästningen uppfyllde förväntningarna och man lyckades avvärja engelsmännens angrepp.

Efter Krimkriget ansågs underhållet av Hangö befästning för dyrt i förhållande till dess strategiska betydelse. Fästningarna på Gustavsvärn, Gustav Adolf och Meijerfeldt sprängdes i slutet av sommaren 1854. Förstörelsen förvärrades ytterligare av att lokalbefolkningen för eget behov fick tillstånd att hämta byggmaterial från öarna.

En gammal målning. På ön finns ett fästningsverk och ön omringas av fartyg.
Gustavsvärns fästning avvärjer en landstigning av den brittiska flottan under Krimkriget.

Andra världskriget och Hangö skärgård

Hangö var en av de mest sönderbombade städerna i vårt land under vinterkriget. Även den gamla befästningen i Hangö led av bombardemangen. Efter vinterkriget var Finland tvunget att utarrendera Hangö udd till Sovjetunionen för 30 år. Ryssarna grävde korsun (skyddsrum) på insidan av Gustavsvärns murar men dessa har senare förstörts. Under fortsättningskriget utkämpades många blodiga strider i Hangö skärgård. Hangö arrendeområde övergick i Finlands besittning 4.12.1941.

Ett intressant utfärdsmål

Gustavsvärn är ett intressant maritimt krigshistoriskt utfärdsmål, men det är bäst att röra sig försiktigt på ön. Murarna är ställvis i dåligt skick. Säkrast är det att hålla sig till den stig som går från bryggan till fästningens innergård.

Mistlurskötarens hus och näromgivning på ön har uthyrts till Finlands Fyrsällskap (majakkaseura.fi). Sommartid säljer Fyrsällskapet bl.a. souvenirer såsom Gustavsvärn historik, postkort och fyraffischer i huset.

Gustavsvärn är öppet året runt, men havet kan tidvis utgöra ett hinder för att besöka ön. På Gustavsvärn finns ingen personal. Det är fritt inträde till ön. Vid ön finns en brygga.

I Hangö östra hamn finns turistföretag som sommartid gör regelbunda kryssningar med båt till Gustavsvärn. Mer information finns på Hangö stads sidor. (visithanko.fi)

Från bryggan vid klippstranden leder en trätrappa upp mot fästningsruinen på ön.
Gustavsvärns brygga.