Saariselkä, Saaritunturit, Koilliskaira
Saariselkä, Saaritunturit, Koilliskaira är renbeteslagens och vandrarnas paradis, samernas hemtrakter och ett populärt strövområde. I dag går renstigar och vandringsleder kors och tvärs i bästa sämja i området. Denna ödemark som beskrivits som Finlands ståtligaste fjällområde fick sin skyddsstämpel år 1983, då Urho Kekkonens nationalpark grundades.
Landsvägen till Ivalo färdigställdes år 1914. Före det gick stigen Ruijanpolku som veterligen är Lapplands äldsta vandringsled på västra sidan av Saariselkä-fjällen. Längs Ruijanpolku vandrade skattmasar och handelsresande, kyrkans män och vanligt folk som korsade fjällområdet för att komma till Ishavet. Nuförtiden är Ruijanpolku upprustad och betecknad som vandringsled från sjön Sompiojärvi till Laanila.
Laanila värdshus som färdigställdes år 1912 var områdets första inkvarteringsföretag. Kaunispää Alamaja nedre stuga flyttades från Rovaniemi till bäcken Kaunispäänojas övre lopp och öppnades för turism år 1949. Kaunispää Ylämaja övre stuga byggdes år 1952 på toppen av fjället Kaunispää. Dessförinnan fanns endast en liten brandvaktarstuga och ett utsiktstorn av trä på toppen av Kaunispää. Sininen Pirtti som byggdes år 1955 var Saariselkäs första restaurang.
Med utvecklingen av turismen i området har utvecklats och vuxit under årtiondenas lopp har även antalet restauranger och inkvarteringstjänster ökat. Många företag och privatpersoner har även byggt stugor för rekreation i området.
Den första skidliften i Saariselkä stod klar på fjället Kaunispää år 1970. Fler tjänster har tillkommit under årtiondenas lopp i takt med de utmaningar som den växande mängden turister har fört med sig. År 2016 fanns det 15 backar med varierande svårighetsgrad i fjällen Kaunispää och Iisakkipää. I området kring Saariselkä turistcenter finns uppskattningsvis ca 200 km preparerade skidspår på vintern och på sommaren markerade vandringsstigar. Det finns även markerade snöskoleder som är naturstigar med informationstavlor på sommaren.
Naturen lockar vandrare till Saariselkä
Många återvänder till Saariselkä år efter år för att åka skidor på vårskaren, beundra höstens färgprakt eller njuta av den ljusa sommaren i Lappland. Det lättframkomliga området med rundade fjällkrön som formats av den senaste istiden och den karga nordliga naturen lockar till vandringsturer.
Naturen och miljön samt de mångsidiga naturaktiviteterna är de viktigaste anledningarna till att besöka Saariselkä. Saariselkä turistcenter har uppstått för att kunna ge alla som rör sig i naturen, turister och vandrare service i det fantastiska landskapet under alla årstider. Området Saariselkä är i dag ett internationellt resmål.
Området började byggas på 1960-talet och har därefter utvecklats och blivit ett mycket populärt resmål. Saariselkä är Europeiska Unionens nordligaste turistcenter. Byggandet har koncentrerats till ett komprimerat detaljplaneområde, så att all service finns nära. Genom att bygga koncentrerat skyddar man samtidigt det vackra fjällområdet och strävar efter att bevara den känsliga nordliga naturen i ett så naturligt skick som möjligt.
Kullervo Kemppinen
Saariselkä fjällområde har varit populärt bland vandrare i flera decennier, långt innan Urho Kekkonens nationalpark grundades. Antalet besökare var emellertid ännu litet på 1950–60-talen jämfört med i dag. På 2000-talet har Urho Kekkonens nationalpark blivit ett av Finlands populäraste strövområden.
Kullervo Kemppinen (1921–2012) var en av de första vandrarna på 1950-talet. Kemppinen såg fjällandskapet för första gången under kriget under de åtta krigsflygningar som han utförde. Fjällandskapet gjorde ett oförglömligt intryck på denne unge flygspanarofficer vid flygvapnet. Senare vandrade han regelbundet i Lappland under flera årtionden och skrev böcker om sina vandringar.
Kemppinen var advokat och författare och hade erhållit hederstiteln lagman. Han hade fascinerats av Lappland och Saariselkä ända sedan 1950-talet. Betagen av Lappland skrev Kemppinen flera böcker inspirerad av sina vandringar under fem olika decennier.
Kemppinens böcker innehåller fantastiska naturbeskrivningar, intressanta vandringsskildringar samt gott om anvisningar och praktiska tips för vandrare. I sina böcker berättar Kemppinen även om guldgrävare, om Meänteis-eremiten (Reijo Savinainen) och om andra invånare i ödemarken.
Kullervo Kemppinens första verk, Lumikuru, kom ut år 1958. Redan namnet på boken ”snöravinen” förankrar vandringserfarenheterna och naturupplevelserna i hjärtat av Saariselkä fjällområde. Boken Poropolku kutsuu (Renstigen kallar) som utkom år 1961 ökade kännedomen om Saariselkä-området ytterligare.
Kullervo Kemppinen anses vara Saariselkäs upptäckare. Tack vare hans böcker ökade området i popularitet och antalet besökare ökade. Under årtiondenas lopp har markerade vandringsleder och naturstigar för vandrare tillkommit vid sidan av renstigarna.
Antalet öde- och reserveringsstugor har ökat sedan Kullervo Kemppinens tid. Urho Kekkonens nationalpark som grundades år 1983 har höjt hela områdets status som resmål för naturturism.
Urho Kekkonens nationalpark ger sina besökare garanterad kontakt med den nordliga naturen under alla årstider. Från turistcentret kommer man direkt till Saariselkäs närliggande fjäll eller till hjärtat av den djupaste ödemarken, till traditionella Saariselkä som utgör kärnan i Urho Kekkonens nationalpark.