Bakom kulisserna: Raseborgs slott med arkeologens ögon

Slottsruinen är inte bara ett utflyktsmål utan också en arbetsplats för arkeologer, byggnadsforskare och restaureringsspecialister. Det handlar om forskning som sträcker sig över generationer, där varje mur och varje jordlager berättar om sin egen tid.

Raseborgs slott är ett exceptionellt forskningsobjekt i Finland. Trots att slottet och dess omgivningar har undersökts under olika århundraden finns det fortfarande stora områden som inte har undersökts.

Under golven i många rum, i murarnas grundkonstruktioner, på borggården samt i förborgarna och på Stallholmen finns bevarade brukslager, konstruktioner och fyllnadsmassor som ännu inte har grävts ut systematiskt. De kan ge ny kunskap om slottets byggnadsfaser, bränder, rivningsskeden och vardagslivet under medeltiden även flera årtionden framöver.

Vid utgrävningar har man bland annat identifierat spår av bränder, rivningsmassor från olika byggnadsskeden och brukslager som hjälper forskarna att datera förändringar i slottet mer exakt än enbart enligt skriftliga källor. Vid restaureringar strävar man efter att bevara dessa lager på plats, därför grävs inte allt fram eller byggs upp på nytt.

En utgrävning är ett oåterkalleligt ingrepp. När ett arkeologiskt lager öppnas förstörs det samtidigt. Därför har man i Raseborgs slott medvetet lämnat stora områden orörda så att framtida forskare, med nya metoder och forskningsfrågor, fortfarande ska kunna göra nya upptäckter. Arkeologiska undersökningar bör genomföras enligt principen om minsta möjliga ingrepp. Målet är att få svar på forskningsfrågorna med så liten påverkan som möjligt på de ursprungliga lagren och konstruktionerna.

Raseborgs slotts nuvarande utseende är resultatet av århundraden av förfall, forskning och restaurering. Efter att slottet övergavs låg det länge i ruiner, täckt av vegetation, tills de första omfattande utgrävningarna och restaureringsarbetena inleddes i slutet av 1800-talet.

Det nuvarande utseendet är resultatet av restaureringar från flera olika tidsperioder:

• Restaureringarna i slutet av 1800-talet fokuserade på att gräva fram ruinerna och framhäva ett romantiskt formspråk.
• Under 1900-talet riktades uppmärksamheten alltmer mot konstruktionernas säkerhet och att möjliggöra besökarnas rörelse i området.
• På 2000-talet styrs restaureringsarbetet av bevarandeprincipen: de ursprungliga konstruktionerna bevaras i möjligaste mån, restaureringarna utförs planmässigt och olika tidsskikt lämnas synliga så att slottets långa historia kan avläsas.

I dag är Raseborgs slott en byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY), ett genom fornminneslagen skyddat objekt och en av Finlands mest undersökta och bäst bevarade slottsruiner.

Målet med restaureringarna är inte att återställa slottet till ett enda historiskt ögonblick, utan att bevara den synliga skiktningen från olika tidsperioder som en del av slottets berättelse.

Raseborgs slott byggdes i flera etapper. Arkeologiska undersökningar tyder på att slottet kan ha varit delvis byggt i trä innan stenkonstruktionerna uppfördes.

Slutet av 1300-talet – fästningen grundas

• Ringmuren kring huvudborgen byggs av gråsten. Eventuella torn och träkonstruktioner uppförs.
• Senast i början av 1400-talet omges slottet av en undervattensförsvarslinje av pålar för att hindra fartyg från att komma nära intill murarna.

1400-talet – expansion och förstärkning

• Bostads- och ekonomibyggnader uppförs kring huvudborgens borggård.
• Porttornet, eller barbakanen, skyddar ingången.
• Östra, sydöstra och södra förborgarna byggs ut.
• Försvarssystemet utvecklas till en komplex helhet med murar, torn, portar och vattenförsvar.

1450–1460-talen – blomstringsperioden

• Riddarsalen, bostadsflyglarna och de administrativa utrymmena byggs ut.
• Kök, bakstuga, förråd, bryggeri och källare används aktivt.
• Vapenförråd och vakthus ingår i anläggningen.

1500-talet – nedgång och övergivande

• Förvaltningen flyttas till Ekenäs och slottet mister sin betydelse.
• Användningen upphör omkring år 1558 då delar av konstruktionerna rasar.
• Slottet börjar förfalla och bränder kan ha påskyndat förstörelsen.

• Ta god tid på dig. Förutom huvudborgen hjälper förborgarna och Stallholmen dig att förstå helheten. Stallholmen fungerade under medeltiden som slottets ekonomiområde och yttre serviceområde.
• På Stallholmen kan du få en bild av slottets vardagliga verksamhet. Arkeologiska utgrävningar har identifierat lämningar av ugnar, avloppssystem och ekonomibyggnader som berättar om slottets självförsörjning.
• Lägg märke till terrängens former. De vittnar om att slottet ursprungligen låg på en ö.
• Utnyttja områdets informationstavlor och guidningar för att förstå de historiska detaljerna. Guidningarna hjälper besökaren att placera ruinerna i olika tidsperioder och förstå vilka delar som härstammar från medeltiden och var man kan se spår av restaureringarna under 1800- och 1900-talen.
• Studera murarnas stenmaterial och murbruk. Skillnaderna vittnar om olika byggnads- och restaureringsskeden, som har daterats med hjälp av arkeologiska och byggnadshistoriska undersökningar.
• Lägg märke till murarnas ovanliga tjocklek, placeringen av skyttegluggar och fönster samt de historiska gångstråken. De återspeglar olika byggnadsskeden och förändrade behov av försvar.
• Kombinera gärna slottsbesöket med en promenad i de närliggande kulturmiljöerna och ängsmarkerna.

Raseborgs slotts framtid påverkas alltmer av faktorer som inte härstammar från medeltiden utan från vår egen tid. Till följd av klimatförändringen belastar extrema väderförhållanden, såsom kraftiga regn, temperaturväxlingar och ökande fuktighet, murverk och kalkbruk.

Vad händer om havsnivån stiger? Trots att Raseborgs slott inte längre är en borg på en ö på grund av landhöjningen väcker dess historia vid vattenbrynet frågor om hur vatten, land och klimat har format platsen tidigare – och hur de kommer att fortsätta göra det i framtiden.

För dem som ansvarar för kulturmiljöerna är Raseborgs slott därför en process av ständigt lärande: hur skyddar man det förflutna i en föränderlig värld? När extrema förhållanden blir vanligare kräver skötseln allt noggrannare uppföljning och långsiktig omsorg. Samtidigt erbjuder Raseborgs slott en unik möjlighet att lära sig hur en medeltida byggnad reagerar på vatten, väder och tidens gång.

Kulturarv handlar inte bara om det förflutna – utan också om att ta hand om framtiden.

Källa: Raaseporin linnan restaurointihistoria, vauriot ja säilyttämissuunnitelma (julkaisut.metsa.fi, på finska)