Friluftsområden
Sök efter destination, rutt eller platsSökningen startar automatiskt när minst två tecken har angetts. Navigera till sökresultaten med upp- eller nedåtpiltangenterna.
Saimenvikarens population har fortsatt att växa, trots att vintrarna under de senaste åren har varit ovanligt milda och snöfattiga. Enligt den populationsbedömning som Forststyrelsen publicerade idag den 27 oktober uppskattas antalet saimenvikare år 2025 till 530 individer. År 2024 var motsvarande uppskattning 495 individer. I Puruvesi och södra Stor-Saimen växer vikarpopulationen snabbt, men situationen är oroande i norra delen av Saimen.
Populationsbedömningen beskriver antalet individer i januari samma år, utan att inkludera de kutar som föds under våren. Bedömningen är en expertuppskattning baserad på resultat från bo inventeringar och kompletteras med olika uppföljningsdata.
Förutom populationsbedömningen visar även antalet födda kutar ökningen. År 2025 föddes 114 kutar, medan det för tio år sedan föddes cirka 80 kutar per år. Samtidigt har man observerat att dödligheten bland nyfödda kutar är hög på grund av dåliga bo-förhållanden. År 2025 var dödligheten 19 procent och år 2024 var den 21 procent, medan den under goda förhållanden ligger på cirka 10 procent.
I takt med att klimatförändringen fortskrider blir bo förhållandena allt oftare dåliga.
”Den förra vintern var mycket mild och snöfattig. Därför användes majoriteten av hjälpsnöhögarna och konstgjorda bon och 85 procent av de observerade kutarna använde dem som skydd. Utan dessa hade dödligheten varit ännu högre. Förutom försämrade bo förhållanden orsakar fiskeredskap ytterligare dödlighet bland unga individer”, säger Riikka Alakoski, specialexpert inom naturskydd vid Forststyrelsens Naturtjänster.
År 2025 har redan 45 döda saimenvikare hittats. Av dessa var 21 kutar som dog före avvänjning och hittades vid boplatserna, åtta dog i fiskeredskap och resten var andra döda individer, vars dödsorsaker utreds genom obduktioner hos Livsmedelsverket.
Fiskebegränsningar har visat sig vara ett effektivt sätt att skydda saimenvikaren. Utvidgningen av begränsningsområdena sedan 2010-talet har gjort det möjligt för fler vikare att nå reproduktiv ålder, vilket syns i det ökade antalet födda kutar.
”Dödligheten i fiskeredskap är fortfarande en betydande orsak till extra dödlighet som bromsar återhämtningen av populationen. De flesta vikare som dör i fiskeredskap fastnar i nät och dödligheten är störst efter nätförbudets slut, alltså under juli–september. Nät är dock farliga året runt”, säger Miina Auttila, specialexpert inom naturskydd vid Forststyrelsens Naturtjänster.
I Pihlajavesi fortsatte populationen att växa stabilt och 40 procent av kutarna föddes där. Det är sannolikt att individer har förflyttat sig från Pihlajavesi till Puruvesi. I Puruvesi och Stor-Saimen växer populationen snabbt och rekordmånga kutar observerades i båda områdena. De första saimenvikarkutarna föddes i Puruvesi och Stor-Saimen först på 2000-talet, i områden där människans verksamhet tidigare hade utrotat vikaren.
Forststyrelsens karta över bo ansamlingar (metsa.fi, på finska) visar att bo områdena har utvidgats särskilt i Puruvesi och Stor-Saimen. Speciellt i områden med tätare population ökar risken för störningar om man rör sig där under botiden.
”Situationen är oroande i norra Saimen, särskilt i området Pyhäselkä–Jänisselkä, där inga kutar har fötts på tre år. I närliggande Orivesi har endast en kut observerats årligen. Vikare observeras dock årligen i området, ända till Joensuu-regionen”, berättar Miina Auttila.
Forststyrelsen ansvarar för uppföljningen av saimenvikarens population och för en stor del av skyddsåtgärderna. Över 300 lokala frivilliga deltar årligen i uppföljningen och olika skyddsåtgärder, såsom boinventeringar och skottning av hjälpsnöhögar.
Valtioneuvoston asetus eräistä kalastusrajoituksista Saimaalla on parhaillaan päivitettävänä. Päivitystyöhön liittyen on avattu kansalaiskysely. Lisäksi Pohjois-Savon ELY-keskus järjestää marraskuussa neljä yleisölle tarkoitettua aluetilaisuutta.
