Vattennatur

Mörka moln och en regnbåge över en sjö med små öar som växer gräs och några träd.

Simojärvi är Finlands 50:e största sjö. Den har en areal av 97 km² och är ca 40 km lång. Simojärvi är en naturlig, oreglerad sjö, i vilken det mynnar flera små åar. På Soppanaområdet finns åarna Paasonjoki, som rinner ut från Paasonjärvi, och Paha-Paasonjoki, som kommer från Paha-Paasonjärvi och rinner ut i Paasonjoki. Via Yli-Soppananjärvi och Soppananjärvi rinner dessa åars vatten längs Soppananjoki till Simojärvi. Från Simojärvi rinner vattnet vidare längs Simojoki ut i Bottenviken.

Simojärvi ingår nästan i sin helhet i nätverket Natura-2000. Merparten av sjöns stränder och öar ingår i strandskyddsprogrammet. Det finns ca 40 öar av olika storlek på Simojärviområdet, den största av dem heter Porosaari. Sjön är känd för sitt klara vatten och dess maximidjup är 28 meter. Det finns flera grunda partier och grund i Simojärvi, och de kan vålla problem för båtfolk. Sandstränderna hör till de karakteristiska dragen för denna karga sjö. Även Yli-Soppananjärvi lämpar sig utmärkt för fiske, och man hittar fina badställen vid dess åtskilliga sandstränder. Det finns dock ingen allmän badstrand.

Skvattram blommor och tallar på sjöstranden. Det finns början av naturstigen på spångar.

Berggrund och jordmån

Berggrunden i Simojärviområdet består av granit, migmatit och granitgnejs. Topografin är rätt så flack. Stränderna är moränbottnade och till största delen försumpade. I Paasonvaara och på södra sidan av tjärnen Tuppilampi finns öppna hällar och klippiga branter.

Gammelskogar

De gamla skogarna på Soppanaområdet ingår i programmet för skydd av gamla skogar och i nätverket Natura-2000. Skogarna i Soppanaområdet har påverkats av flera skogsbränder. Ställvis består skogarna av tallskog i naturtillstånd. Även granskogar är mycket vanliga och domineras av ställen med tagellavar och lämpligt mikroklimat för krävande arter. På området finns därtill lundartade moskogar.

En gles tallskog och en sjö. Det är en delvis molnig sommardag.

Myrar

Myrarna vid Simojärvis stränder består av tallmyrar. Myrarna på Soppanaområdet är främst starrdominerade fattigkärr. På området förekommer även några små rikkärr. I ådalarna finns det framför allt grankärr och tallmyrar. Myrarna är populära bland hjortronplockare, som i stort antal besöker myrarna då hjortronet mognat.

Växtlighet

Sjön Simojärvi räknas när det gäller vattenväxtligheten till sjöar med undervattensväxter, så sänkbladsväxter som är rotade i bottnen, bottenbladsväxter och vattenmossor är de vanligaste vattenväxterna i sjön. Det förekommer endast sparsamt med vattenväxter med luftskott; fräkenbestånden och vassarna är glesa och de bildar endast smala bälten. Myrarna längs stränderna består huvudsakligen av tallmyrar. Momarkerna domineras av friska moskogar. Växtligheten över lag på området har en rätt så karg prägel. Soppanaområdets växtlighet domineras av arter som är typiska för friska moskogar.

En närbild av små rosa tranbärblommor.

Fåglar

Fågelfaunan i Simojärvi och Soppana är mångsidig. Storlommen förekommer i stort antal på Simojärviområdet och vid sjön påträffas också många andra sjöfåglar. Vid Simojärvi påträffas också unga sångsvanar, som dock inte häckar på området. Fiskgjusen hör till de rovfåglar som gärna jagar på sjön. Man har också sett storskarvar på området.

Fågelfaunan på Soppanaområdet består av arter typiska för barrskogar. Då man tar en paus under utflykten får man rätt så sannolikt besök av en lavskrika. Områdets skogshönsbestånd är gott.

Fiskar

Också när det gäller fiskefaunan är Simojärvi en värdefull del av Simojoki vattensystem. I sjön påträffas 13 fiskarter, bl.a. sik, siklöja, insjö-öring och harr. Även laxar kan stiga upp till sjön längs Simojoki.