Sanddynernas, åsarnas och palsamyrarnas ödemark

Naturen förändras då man flyttar sig norrut från Pöyrisjärvi ödemarksområdes södra del. I ödemarkens södra del växer det talldominerad moskog, men redan efter ett par kilometer blir björken det dominerande trädslaget. Norr om Pöyrisjärvi breder ett vitt kalfjällsområde ut sig.

Pöyrisjärvi ödemarksområdes sanddyner är ett av områdets mest intressanta naturobjekt. Det finns dyner på flera ställen på ödemarksområdet, men mest norr om Pöyrisjärvi. På dynområdets sandfält växer det pelaraktiga enar och t.o.m. fjällbjörkar.

På ödemarksområdet finns det flera långa åskedjor, varav de märkbaraste är den nästan enhetliga åskedjan som går från Näkkäläjärvi via Pöyrisjärvi och Maaterlompolo till Suomajoenlaakso samt åskedjorna som i områdets östra del följer Suukisjokis och Käkkälöjokis dalar. De stora åsarna är ofta hundratals meter breda ryggar med jämna krön som huvudsakligen består av sand och mo.

De stora myrarna utgör en dominerande del av Pöyrisjärvi ödemarksområde. Pöyrisvuoma, som ligger på området, är en av Enontekis största myrar och en av Finlands mest värdefulla palsamyrar. Palsamyrarna är torvkullar, vars kärna även på sommaren består av is. På Pöyrisvuoma finns flera palsa-områden, varav det största är ett par kilometer lång och som bredast över en kilometer bred. På detta vida palsaområde finns det ca femtio palsakullar.

Mångfaldig växtlighet

På sanddynerna i Pöyrisjärvi ödemarksområden växer förutom pelarformad en även bl.a. nordkråkbär och lingon. Den lättast igenkännbara växten på dynerna är ripbäret, som glöder röd på hösten. På dynerna växer även olika sorters lavar, bl.a. Cladonia mitis och smal islandslav.

 Krypljungen förekommer i näringsfattiga fjällområden. Bild: Siiri Tolonen.

Växtligheten på Pöyrisjärvi ödemarksområdens kalfjäll är mångfaldig. Nära skogsranden förekommer rikligt med nordkråkbär. Då man rör sig högre upp finner man fjällummer och en skarpögd vandrare kan även få syn på mossljung. På fjällens krön och på de vindpinade sluttningarna växer gräddvit Flavocetraria nivalis, krypljung och fjällgröna.

Växtligheten är frodigare på ängarna där det finns högt gräs och buskbestånd, som finns längs åar och bäckar. På ängarna kan man förutom skogsnäva, älgört och brudborste finna även den krävande smalfräken.

Vadarnas förlovade land

Fågelbeståndet i Pöyrisjärvi ödemarksområden är rikast på myrmarkerna. Av de 29 vadararter som häckar i Finland påträffas 21 i Pöyrisjärviområdet. På de blöta områdena trivs brushane, enkelbeckasin och grönbena. Vadarna på de torrare myrmarkerna är ljungpipare och större strandpipare. Av sparvfåglarna ser man trädpiplärka, gulärla och lappsparv på myren. Gråsiskorna, blåhakarna och bergfinkarna trivs på hedholmarna som höjer sig i mitten av palsamyrarna.

Blåhake. Bild: Markus Varesvuo.

På Pöyrisjärvi ödemarksområdes vattenområden har 17 vattenfågelarter observerats. Förutom de allmänna andfåglarna kan man träffa på alfågel, sjöorre eller salskrake på områdets vatten. Sångsvanar ser man ofta äta, men deras bon finns ofta i myrarnas mest svårframkomliga delar. Då man kommer upp till fjällområdet minskar fåglarnas antal märkbart. På fjällkrönet kan man se snösparvar, fjällripor och fjällpipare och en fjällvråk som vaktar ett klipputsprång. Vissa år kan man även påträffa fjällugglor på området.

Största delen av fåglarna på Pöyrisjärvi ödemarksområde är flyttfåglar. Då vintern nalkas flyger flyttfåglarna så småningom söderut och kvar blir endast vinterfåglarna som härdats i Pöyrisjärvi ödemarksområdes arktiska klimat. På vintern stannar bl.a. den tretåiga hackspetten, talltitan, lappmesen samt lavskrikan, dalripan och fjällripan. Efter att flyttfåglarna flyttat är det mycket tyst i de vintriga skogarna.

Smårovdjur och smådäggdjur

Det sällsyntaste däggdjuret på Pöyrisjärvi ödemarksområde är fjällräven, vars utbredning är begränsad till Enontekis och Utsjokis fjällområde. Det lever endast några fjällrävar i Finland. Allmännare än fjällräven på Pöyrisjärvis ödemarksområde är järven, lodjuret, vargen och björnen, men även dessa rovdjur är sällsynta på området. De mest allmänna rovdjuren utgörs av smårovdjuren vessla, hermelin och mink.

På Pöyrisjärvis ödemarksområde bor samma smådäggdjur som i det övriga Fjäll-Lappland. Omgivningens frodighet inverkar på däggdjurens antal: ju frodigare område, desto rikare är smådäggdjursbeståndet. Mellansorkarna och gråsidingarna samt de vanliga näbbmössen är allmänna, medan vattennäbbmössens och dvärgnäbbmössens antal är märkbart mindre.