Naturen i Kolovesi

Kolovesi i Oktober. Bild: Mari Laukkanen
I Kolovesi nationalpark skyddas Saimens ödemarksliknande skärgårdsnatur och över hundra år gamla skogar. Tusentals år gamla hällmålningar pryder branta klippväggar. I de tysta, skyddade labyrinterna av holmar kan du påträffa den utrotningshotade saimenvikaren.

Så här värnar vi om naturen

Det storslagna klipplandskapet har formats av inlandsisen

Vaaja- och Mäntysalo öar utgör största delen av parkens areal. Till parken hör det dessutom små skär och klippskär samt några områden på fastlandet. De smala vikarna och sunden som inramas av stup bildar en labyrint till huvudöarnas inre delar. På sin tid gröpte inlandsisen djupa sjöar och danade höga stup. I Kolovesi är vattnet 47 meter på djupaste stället. De vatten- och strandområden som omger nationalparken hör till strandskyddsprogrammet.

Bild: Anne Pyykönen

Parkens stränder är karga och steniga. Blockfälten har bildats då vattennivån växlade kraftigt efter istiden. Kolovesis karakteristiska drag är bergens individuella profiler och deras illa tilltygade former. Strändernas former varierar från tallklädda berg till högar av kantiga stenar och lodräta stup.

Vid bergsstupen häckar berguven och korpen. I den steniga terrängen trivs bl.a. rävar och grävlingar. Även lon har lämnat spår efter sig på snön ibland. Förutom saimenvikaren (www.metsa.fi, på finska) fiskar det sällsynta mårddjuret uttern i områdets klara vatten.

Viktigt att värna om vattennaturens skatter

Långa och smala fjärdar och sund är typiska för Kolovesi. Kolovesi är en del av Saimen, men är åtskilt från Saimens huvudvattendrag. Strömmarna från högre upp i Saimen går till största delen förbi Kolovesi. Vattnen i nationalparken är mycket klara och innehåller endast lite humusämnen som ger vattendragen färg. Vattnens ekologiska status är hög.Bild: Forststyrelsen / Anneli Leivo.

I de rena vattnen lever arter som behöver skyddas med olika begränsningar som gäller mänskliga aktiviteter.

Förbud mot att använda motorbåt med förbränningsmotor råder i nästan hela parken, i första hand för att skydda saimenvikaren. Det finns också andra begränsningar som gäller hur man får röra sig i parken, i synnerhet vintertid.

De omfattande begränsningarna av fiske med nät i Saimen gäller också i Kolovesi. Begränsningarna syftar också till att skydda de hotade laxfiskarna som lever i de djupa, syrerika vattnen. Fjällrödigen och insjölaxen är akut hotade arter, medan insjööringen är starkt hotad. Läs mer av de hotade laxfiskarna i Saimen (www.jarvilohi.fi/en).

De gamla skogarnas sällsynta invånare

Tretåig hackspett (Picoides tridactylus). Bild: Ismo Pekkarinen

Holmarna i Kolovesi gömmer skogar som inte har avverkats på tiotals år. Dessa skogar har fått utvecklats helt och hållet i naturligt tillstånd. Träden har fått växa i lugn och ro och en del av kronorna sträcker sig mot himlen medan andra har dött och murknat. 

På så sätt har skogarnas organismsamhällen i Kolovesi blivit mycket representativa. I Kolovesi finns exempelvis flera arter av tickor än på många andra håll i vårt land. I samband med en tickinventering i området upptäcktes cirka hundra olika arter, bland dessa till exempel urskogsporing (Antrodia infirma), urskogsticka (Antrodia primaeva), veckticka (Antrodia pulvinascens), skorpticka (Dichomitus squalens), asptagging (Radulodon erikssonii) och kristallticka (Skeletocutis stellae).

Det finns också många insekter. Almvedvivel (Cossonus cylindricus) och rödhalsad svartbagge (Neomida haemorrhoidalis) hör till de sällsynta skalbaggsarterna i Kolovesi.

I de gamla skogarna trivs bland annat lundsångare (Phylloscopus trochiloides), grönsångare (Phylloscopus sibilatrix) och mindre flugsnappare (Ficedula parva). I Kolovesis skogar finns många lämpliga habitat för dessa och många andra arter. 

Skogsnaturen kompletteras av de unga, täta, lövskogsdominerade ekonomiskogarna, där man kan höra den exotiska gulsvarta sommargyllingens (Oriolus oriolus) flöjtaktiga vissling.

Den stora mängden sällsynta arter speglar de gamla skogarnas värde. Kolovesi är ett värdefullt skyddsmål för den sydfinska skogsnaturen. 

Koralltaggsvampen (Hericium coralloides). Bild: Tiina Linsén

 

 

Kolovesi nationalpark

  • Inrättad  1990
  • Areal 60 km²

Kolovesi nationalparks symbol - hällmålning på berget Vierunvuori i Heinävesi

Kolovesi nationalparks symbol är hällmålning på berget Vierunvuori i Heinävesi