Kartan - bland det viktigaste i friluftsutrustningen

Det är bäst att skaffa dig en karta innan du beger dig på en tur i naturen. Om du beger dig till områden med väl markerade vandringsleder räcker det ofta med den karta som finns i broschyren över området. Om lederna är dåligt markerade eller om du rör sig på ödemarksområdena, i de stora nationalparkerna och utanför lederna är det nödvändigt att ha med sig en karta. Med kartans hjälp är det intressant att följa med hur vandringen fortskrider och du kan skapa dig en bild av var stigarna finns. Om den planerade vandringsrutten visar sig vara olämplig, kan du med kartans hjälp göra alternativa vägval.

Kartan är en förminskad bild av verkligheten ur fågelperspektiv. Kartan är ritad så att övre kanten är mot norr, nedre kanten mot söder, högra kanten mot öster och vänstra kanten mot vänster.

Vad anger kartans skala?

Kartans skala beskriver hur mycket man "förminskat verkligheten". Den anges vanligen numeriskt, t.ex. 1:20 000. Stryk de två sista nollorna, så ser du hur många meter i terrängen en centimeter på kartan motsvaras av. I skalan 1:20 000 är alltså en centimeter på kartan 200 meter i terrängen.

Kartsymbolerna beskriver terrängen

Terrängformationer och objekt visas på kartan med karttecken i olika färger. Karttecknen varierar något på olika karttyper, t.ex. orienteringskartor, terrängkartor och guidekartor.

Karttecken på orienterings- och terräng kartor

  • Svart färg betecknar bebyggelse, såsom byggnader, vägar, stigar och linjer. Även stenar, stenfält och blockfält samt branter avbildas med svart färg.
  • Grå färg symboliserar berg i dagen på terräng- och orienteringskartor. Ibland kan berg i dagen markeringen saknas på orienteringskartor.
  • Terrängens former, backar och kullar avbildas med bruna höjdkurvor eller i vattendrag med djupkurvor. Höjdkurvorna visar hur högt ett terrängparti befinner sig ovanför havsytan. Ju närmare kurvorna är varandra, desto brantare är terrängen. På en del kartor är dessutom vägar och fält samt konstgjorda branter och t.ex. vägbankar angivna med brun färg. På gamla kartor är också branter avbildade med brun färg.
  • Gul färg betecknar öppen terräng, t.ex. åker, äng, trädgård eller kalhygge. Också öppna kärr eller oöverkomliga kärr avbildas förutom med blå även med gul färg. Åkerns kanter är ritade med en heldragen linje, ängen avgränsas med en punktlinje. Det gäller att se noga efter på kartan om den avbildar en åker eller äng, för gula punkt- och heldragna linjer är ibland svåra att skilja åt.
  • Blå färg avbildar vattendrag, sjöar, älvar, tjärnar, diken, bäckar, kärr och källor samt vattengropar. Strandlinjen betecknas av en heldragen svart linje. Om strandlinjen är diffus anges den med en punktlinje. Djupkurvor i vattendrag anges med brun färg.
  • Röd färg på friluftskartan anger friluftsanordningar och på terrängkartor anges administrativa gränser i rött (nationsgränser, naturskyddsområden, fastighetsgränser, bygränser) samt stora vägar.
  • Grönt betecknar växtlighet, på terräng- och guidekartor såsom parker och friluftsområden och på orienteringskartor tät, svårforcerad skog eller gårdsplaner.

Kartorna är vanligen försedda med en specifik teckenförklaringsruta.

Välj karta efter behov

Det finns många olika slag av kartor för olika ändamål

  • Friluftskartor och turistkartor för friluftsliv och paddling
    • Friluftskartornas skalor varierar mellan 1:15 000 och 1:100 000. Friluftskartor publiceras över de populäraste friluftsområdena. Oftast är friluftskartan den lämpligaste för friluftsliv och kanotturer. Basmaterialet i dessa kartor utgörs vanligen av en detaljerad terrängkarta. Friluftskartan innehåller information om friluftsanordningar och intressanta sevärdheter i form av text och symboler.
  • Lantmäteriverket ger ut tryckta kartor över hela Finland i skala 1:50 000 och 1:25 000.
    • Terrängkartor saknar markerade leder och andra friluftssymboler.
  • Orienteringskartor för orienteringstävlingar, motionsorientering och friluftsliv
    • Orienteringskartan ritas i stor skala (1:5 000 - 1:15 000) med mycket detaljer.
    • Vanliga kartsymbolerna (www.suunnistusliitto.fi, på finska)
  • Vägkartor för bilister
    • Landsvägskartorna har på grund av sin lilla skala (1:150 000 - 1:250 000) nästan ingen användning för friluftsliv i terrängen.
  • Sjökort över havsområden och stora insjöar
    • Sjökorten finns i skalorna 1:10 000 - 1:350 000. Sjökort lämpar sig bäst för sjöfarare. Landområdena är rätt bristfälligt angivna. Kanotister föredrar därför oftast terrängkartor med noggrannare angivelser av bl. a. lämpliga lägerplatser vid stränderna.
  • Guidekartor för urbana stadsmiljöer

Kartan bör vara ny för att vara tillförlitlig. Det är förbjudet att kopiera kartor utan tillstånd. Man kan betydligt öka kartans livslängd med ett kartfodral eller -plast som skyddar den mot väta.

Kartförsäljare

Kartor säljs vid Forststyrelsens naturum och ställen med kundtjänst, i välförsedda bokhandlar, servicestationer, Lantmäteriverket och Karttakeskus.