Sanginjokis startplatsskyltar på svenska

Natur i Sanginjoki
Leder i Sanginjoki
Restaurering
Instruktioner och regler för Sanginjoki

Natur i Sanginjoki

Grandungarna, de ljusa blandskogarna och talldungarna på Isokangas utgör sällsynta öar av gammal skog i Uleåborgstrakten. En stor del av området består av gammal ekonomiskog, där tallmyrar och frodiga skogskärr samt små vattendrag skapar variation. Det finns drygt 700 hektar skog som är över hundra år gammal, nästan en tredjedel av hela området. Urskogsområdena i Asmonkorpi och Isokangas samt den mossbelupna gamla barrskogen i Iso Polvikangas har redan länge fått växa i lugn och ro.

Skogsarterna har med tiden blivit mångsidiga. Skogarna i området är en gynnsam livsmiljö för skogshönsfåglar, skogsmesar, hackspettar och ugglor samt för den sällsynta tajgablåstjärten. Den i Uleåborgstrakten fåtaliga lavskrikan lever i Sanginjokis skogar. I området har man hittat många hotade eller sällsynta arter av lavar, mossor och tickor som är beroende av gamla skogar. Sådana är till exempel den starkt hotade gropiga skägglaven, som växer på gamla granar och kan bli upp till en halv meter lång, och lysmossan, som är mindre än en centimeter lång och som lyser blågrön bland nedfallna granar. Även den starkt hotade gröna sköldmossan har påträffats vid Sanginjoki.

I skyddsområdet finns i huvudsak tre slags livsmiljöer: moskogar, försumpade skogar och myrar. Moskogarna indelas i tämligen torra moar i skyddsområdets östra del och friska moar i den västra delen. De försumpade skogarna, dvs. skogskärr och trädbevuxna tallmyrar, täcker cirka hälften av områdets areal. Myrarna består till största delen av torvmoar, små fläckar av tallmyr, öppna myrsänkor och träsk vid tjärnarnas stränder. Hälften av skyddsområdets areal har varit olika slags myrar. I och med de kraftiga dikningarna har myrarna nästan försvunnit. Restaureringsarbetet, dvs. arbetet med att återställa myrarna närmare sitt naturtillstånd, har inletts.

Sanginjokis högsta punkt, Isokankaan Takaharju, reser sig 90 meter över havsytan. Åsen blottades ur havet till följd av landhöjningen efter istiden för cirka 7 000 år sedan. Isokangas är i sig en forntida strand som uppkommit på åsformationens yta och runt den kan man urskilja flera strandvallar. Den sandiga jordmånen och närheten till havet lämpade sig väl för boende. De kända fornlämningarna finns på stenåldersöarna och strandområdena. I dessa områden har man hittat gravrösen, fångst- och lagergropar.

Leder i Sanginjoki

Sanginjoki naturskyddsområde ligger cirka 20 kilometer från Uleåborgs centrum. Skogarna är till stor del fullvuxen moskog, där tallmyrar, frodiga skogskärr samt källor och små vattendrag skapar variation. Urskogsområdet i Asmonkorpi och den mossbelupna gamla barrskogen i Iso Polvikangas har länge varit orörda. I skyddsområdet påträffas många fågelarter som är typiska för gammal skog, såsom lavskrika, tajgablåstjärt, tretåig hackspett, tjäder och sparvuggla. I Sanginjoki finns mångsidiga utflykts- och hobbymöjligheter och det är populärt att plocka bär och svamp där.

Isokangasrundan 11 km

Ledmarkering: röd
Längs leden ser man åslandskap, lavtäckta tallmoar, gamla grandungar och restaurerade myrar. Vid stranden av Isonkankaanjärvi finns en tillgänglig rastplats. Leden är delvis gemensam med Korpilampirundan.

Kalimerundan 6 km

Ledmarkering: gul
Leden går genom myrar, lundar, den slingrande Kalimeenoja och gamla barrskogar. Stigen är ställvis våt, särskilt på våren. Vid Myllykoski i Kalimeenoja finns en stämningsfull rastplats. När man startar från Nuutinpalo parkeringsområde blir färden en kilometer längre.

Korpilampirundan 5 km

Ledmarkering: blå
Landskapen längs leden består av frodig kärrgranskog, torrare moskog och den restaurerade myren Korpilamminsuo. Rastplatsen ligger vid stranden av Korpilampi.

Loppula tillgängliga upplevelsestig 0,8 km

Ledmarkering: rosa
Den tillgängliga leden går längs Sanginjokis strand till Sadinkoski tillgängliga rastplats, dit det är 800 m i en riktning. Leden är grusbelagd. På vägen finns broar över vattenområden och aktivitetspunkter som berättar om områdets natur.

Loppularundan 4,4 km

Ledmarkering: rosa
Den lättframkomliga, förbättrade stigen slingrar sig fram i den gamla skogen och längs Sanginjokis strand, via ett stort vindfallsområde, till Sadinkoski tillgängliga rastplats. Det finns två övergångsställen längs rutten. Den tillgängliga upplevelsestigen med dess aktivitetspunkter är en del av rundslingan.

Muuraiskangasrundan 5 km

Ledmarkering: turkos
Leden startar från Valkiaisjärvi badstrand, går längs stranden av sjön till Harakkasuo och gör en runda på den torra tallmon. Största delen av stigen har förbättrats och gjorts lättframkomlig.

Skogvaktarens stig 10 km

Ledmarkering: orange
Förbindelseledens startpunkt är Valkiaisjärvi badstrand och leden går huvudsakligen längs gamla skogsvägar till Loppula. Som rastplats fungerar Myllykoski vid Kalimeenoja.

Restaurering

Hälften av Sanginjoki skyddsområde har ursprungligen varit olika slags myrar, men till följd av dikningar som pågått i årtionden har dessa nästan försvunnit. Genom restaurering strävar man efter att återställa den ursprungliga växtligheten, djurlivet och landskapet. Det tar flera år att återställa myrarna till naturtillstånd.

I det första arbetsskedet avlägsnas trädbestånd som vuxit upp i och med dikningen. Därefter anläggs vattenskyddsvåtmarker i avrinningsområdenas lägsta delar för att förhindra att fasta partiklar kommer ut i vattendragen. Dikena täpps till först i ett senare skede.

Målet är att främja den biologiska mångfalden, dvs. att återställa myrnaturen med sina organismer, förbättra vattendragens status samt minska koldioxidutsläppen. I framtiden kan man njuta av öppna myrmarker, rent vatten samt rikliga bär- och svampskördar.

Instruktioner och regler för Sanginjoki

Anvisningar och regler

Ha respekt för naturen under utflykterna.
Terrängen i området slits lätt. Välj färdiga stigar.
Det är tillåtet att röra sig till fots, skida, ro och paddla. Kör med motorfordon endast på de vägar som anvisats för detta.
Det är tillåtet att tillfälligt slå läger på rastplatserna. Välj platser som redan är slitna för ditt tält.
Skada inte friluftskonstruktionerna.
Det är tillåtet att göra upp öppen eld endast på platser som är byggda för ändamålet när varning för terrängbrand inte råder. Kontrollera varningarna innan du gör upp eld!
Håll sällskapsdjur kopplade.
Växter, djur, mark eller berggrund får inte skadas.
Fiske är tillåtet med vederbörliga tillstånd. I andra områden än de som omfattas av begränsningar får man meta och pilka.
Bär och matsvamp får plockas.

Skräpfritt friluftsliv

Det du tar med dig ut i terrängen orkar du också ta därifrån.
Bioavfallet kan läggas i rastplatsernas utomhustoaletter.
Bränn endast rent papper eller ren kartong vid eldplatsen.