Gyrodactylus salaris är en allmän hudparasit hos laxar i hela
Finland med undantag för Norra Lappland. Parasiten är ca 0.5 mm lång, så den kan
inte upptäckas med blotta ögat. Parasiten griper tag i de unga laxarnas hud och
fenor med sina vassa hullingar. Då den äter hud lämnar parasiten efter sig små
sår som utsätter den unga laxen för sjukdomar.
I Finland
går parasitens utbredningsgräns vid Maaselkäs vattendelare. Parasiten gör ingen
skada åt de unga laxar i älvarna söder om Maaselkä som mynnar ut i Östersjön
och inte heller andra laxfiskar. Atlantens havslaxbestånd har inte anpassat sig
till att leva med parasiten, så om parasiten kommer till våra laxälvar som
mynnar ut i Norra Ishavet kan den helt förinta Atlantens havslaxbestånd på
några år. Parasiten får endast Atlantens havslax att insjukna, men även andra
fiskar kan vara symptomfria bärare av den. I Norge har parasiten fått Atlantens
havslaxbestånd att kollapsa i 40 älvar där fiskarna stiger. I gynnsamma
förhållanden förökas parasiten ytterst fort: en individ kan på en månad
producera t.o.m. 5 miljoner nya individer. Laxparasiten kan även förökas på
regnbågens, rödingens, harrens och öringens hud.
Laxparasiten
Gyrodactylus salaris har inte
ännu förökat sig till våra värdefulla laxälvar som mynnar ut i Norra Ishavet.
Det är skäl för fiskare att vidtaga försiktighetsåtgärder då han
befinner
sig norr om Maaselkä vattendelare (på linjen Pokka-Tankavaara-Saariselkä).
åker till Norge eller
återvänder därifrån.
åker till Finlands
närområden i Ryssland eller återvänder därifrån.
-
Förflyttar sig från ett
vattensystems område till ett annat på de ovannämnda älvarnas område som mynnar
ut i Norra Ishavet. Lappland kan indelas norr om Maaselkä i fyra stora (Teno,
Näätämöjoki, Paatsjoki och Tuulamojokis vattendragsområde) och två mindre
vattendragsområden (Uutuanjoki och Koutajoki vattendrag).
Genom att följa följande instruktioner förhindras parasitens spridning
Alla fiskeredskap och all utrustning (båt, kanot, stövlar, spö, rulle, bete,
håvar osv.) bör desinfekteras innan man förflyttar sig till ett annat
vattensystem genom att
- torkas
- ett dygn i +20º C värme, längre i vått och fuktigt
- en timme i +60º C bastu
- eller frysa ned
- ett dygn i -18º C i frysbox
- eller desinfektera
- på en desinfekteringsstation (t.ex. i Enare
fiskehamn, Enares Neste servicestation, Skoltsamernas kulturhus
i Sevettijärvi, Tanaälvs forskningsstation i Utsjoki).
Då man förflyttar sig till norska sidan behöver man ett desinfekteringsintyg,
som kan erhållas Neste i Enare och Skoltsamernas kulturhus i
Sevettijärvi.
Släpp
aldrig ut fiskrensningsvatten eller -avfall i något annat vattensystem. Gräv
ned rensningsavfallet i marken, så att inte fåglar kan sprida parasiten.
Se till
att inte båtens slagvatten eller motorns kylarvatten i samband med förflyttning
hamnar i något annat vattensystem. Släpp inte heller ut din husvagns
hushållsvatten i vattensystemen, utan låt det rinna ned i marken tillräckligt
långt från stranden.
Det är
förbjudet att använda levande eller döda fiskar som bete på hela Näätämöjokis
vattensystems område samt då man fiskar med Forststyrelsens tillstånd på Enare,
Enontekis och Utsjoki kommuners områden. I fortsättningen förbjuds användningen
av betesfiskar i alla vatten som mynnar ut i Norra Ishavet.
Det är
absolut förbjudet att förflytta levande fiskar från övriga Finland till
Tanaälvs, Näätämöjokis, Paatsjokis och Luttojokis vattensystems områden. Det är
också förbjudet att flytta levande fiskar från Paatsjokis, Luttojokis och
Juutuanjokis områden till Tenojokis och Näätämöjokiis vattensystems områden.
Observera
att för att fiska på den norska sidna krävs ett desinfekteringsintyg för
fiskeredskapen.
Tilläggsinformation om laxparasiten
- Jord- och skogsbruksministeriet, tfn (09) 16001.
- Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Tanaälvs
forskningsstation, tfn 0205 751 760.
- Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel,
Uleåborg, tfn (08) 5622 600.
- Lapplands länsveterinär, tfn 0205 177 722.
Källor: Jord- och skogsbruksministeriets
publikationer